- 100g

6€ för att köpa diverse yoghurtar i vâr kvartetsaffär, Taillefine 0%!
C'est la fête!!

Lunch ute

pâ en svindyr krog, jag tog en tallrik torsk men ângkokta grönsaker, utan aïoli och utan gott bröd och utan vin och utan badoit, men med vanligt kranvatten
Och sedan satt jag och försökte att inte dregla när chefens fondant au chocolat gled in, en mjuk kladdkaka men vaniljsâs och brevid mig sâ gled det in 7 olika smâ desserter, en liten jordgubbstârta, chokladkladdkaka, hallonsorbet, madeleine kakor, och 3 andra saker som jag nog stött bort!
Där satt jag med mitt glas vatten och i kväll är det dags igen, en födelsedagsmiddag pâ ett crêperie, undra vad gott jag kan hitta pâ dâ , till drinken blir det Perrier nu när jag ända är i firartagen!
*suck*

Förbjudna tankar

*En caramel macchiato, choklad muffins, mars, bounty, cocacola med körsbärssaft, och thé med socker, suck.....* tänker jag och tar en sked av 0% naturel yoghurt......och försöker att hitta njutningen.

Diet

Tvâ ord frân min läkare : över vikt!
Sâ nu har jag fâtt komma till en specialist för att gâ ned i vikt, och jag började i gâr, efter frukosten ( färskpressad apelsinjuice och en choklad muffins), i gâr eftermiddag sâ blev jag sâ hungrig sâ jag hade lust att äta upp min dator.
Jag jobbade hemifrân...
I dag skall vi ut pâ lunch och i kväll skall jag ut med kompisar, sâ det börjar bra!
Gah!
Men jag är bestämd, jag skall ner i vikt!

6 mânaders repit

eller lättnad pâ svenska, när scannern inte visade nâgot och blodproven lâg som de skulle sâ hade jag en enorm lust att kasta mig om halsen pâ läkaren, en ursnygg dam i 40 ârs âldern frân Asien, men det gjorde jag inte, hon sâg lättnaden när jag drog efter andan och log.
Jag insâg hur spänd jag varit när jag lâg i scannern, alla musklerna pâ helspänn.
Sedan gick jag ut ur sjukhuset med lätta steg och körde hemât men stannade pâ ett café för att äta (ingen mat innan scannern), sedan hade jag tid att âka hem och lâsa upp dörren och gâ in men inte tid att ta av mig jackan innan benen började skaka, tur att jag vet vad det är annars hade jag blivit orolig, det är nerverna som faller fritt och en svâr trötthet lägger sig omkring en, och jag vill bara sova, lättnad.
Sâ nu har jag 6 mânaders frihet utan nâgra OM framför mig.

I dag är det en stor dag

för mig.

Jag är sâ lyckligt lottad

att ha sâ fina vänner som Ni.

Jag älskar Er, mycket.

Dagens

-Min nya laptop har kommit
-ny scarf
-solen skiner
-tâg strejken kändes knappt i morse, tummarna hâlls sâ att det rullar pâ hemvägen
-mitt positiva tänkande

mina minus, även om jag vet att jag inte borde
-spänning pâ jobbet
-mycket jobb
-stress
-alltid känslan att jag är spänd
-vera, "vâr hund i sverige" som tydligen sprang ut pâ den stora vägen nere hos oss.

Strejk

Aterigen strejk den 19 mars, även om jag fâr jobba hemifrân sâ tänker jag inte göra det, jag kommer att trängas och klaga som alla gör, sitter jag hemma sâ kan jag ju inte klaga öppet efterât, annars sâ blir det som de personer som inte röstar, de kan ju inte klaga pâ nâgot för de gjorde inget för att förändra situationen genom att ens gâ och rösta.

Mitt inre jag ler elakt av de som strejkar, what comes around....venez pas vous plaindre après

Hur mânga gânger skall jag behöva

att förklara att stor lycka inte alltid är att vinna pâ lotto, det kan vara en solig dag, en caramel macchiato frân Starbucks, en promenad längs Seine, eller en enkel kopp kaffe, en bra bok pâ vâr terass.

Vissa förstâr, vissa inte.

Dagens femma

Underbar bok
God lunch med ett ufo
God mat
Kul jobb
Glad nyhet

I gâr var jag ute

pâ middag och när jag kom hem sent och inte sett barnen pâ kvällen sâ smyger jag in i deras rum och lyssnar om de andas ( jag har gjort det sedan de är bebisar och allt för ofta sâ väcker jag C sâ jag tvingar mig själv att stâ och lyssna efter hennes andetag i dörren, M kan man gâ in och ofta sâ fâr man dra ned täcket för hon är sâ varm, dâ känner jag mig direkt lugn, det ger säkerhet att se dem, och oftast sâ tänker jag pâ HUR mycket jag älskar dem, inte för jag glömmer det, men när jag kom in i badrummet i gâr sâ lâg det en rosa strumpa bakom soptunnan och en lâda gick inte att stänga för nâgon hade lagt en hârtorket och skruvat pâ den stora fönen som man torkar hâret med och det gjorde sâ att lâdan inte gick och stänga, och det lâg örhängen överallt och hârspännen, sâ i bland glömmer man hur tacksam man borde vara.

Vem sa?

I gâr pâ tâget hem sâ satt det en dam och tittade pâ mig, plötsligt sâ böjer hon sig fram emot mig och säger med hög röst," visst är boken bra, det är ju sâ man inte har lust att den skall ta slut.
Jag har sett flera personer läsa den, och jag känner en viss avundsjuka att de fortfarande har boken att läsa, jag har letat efter en annan bok men ingen är sâ bra".
Vi pratade pâ om boken och kom fram till att den förändrat vâr syn pâ kyrkor, katedraler och historien, plötsligt sâ är historia intressant.

Jag tipsade om "uppföljningen" av boken, 200 âr senare som heter World without End och gnistan kom tillbaka, sedan gick hon av och vâra vägar skildes.

Sâ vem sade att Fransmännen i metron var stela och inte leende, det finns alltsâ hopp om att vi alla inte lämnar vâran omtänksamhet utanför metro dörrarna.

Det sista hon sa

innan hon gick pâ bussen var, Mamma du är orättvis!
Att en 12 âring kan vara sâ pass manupulativ och vilja göra ont.
Bakom meningen är en halvtimmes tjivande i bil och buss om ....ingenting, med storsyster.
De är elaka mot varandra verbalt, men jag slâr dövörat till för att inte gâ in och göra saker värre.

I bland är de ärkefiender ,minuten efter bästa vänner, och tonâringar i 10 nâgra âr till.
*suck*