mercredi 6 avril 2011
I bland tar man allt för givet och sedan gâr man rakt in i stolpen
Jag âkte upp till sjukhuset för att hämta min scanner, för när jag gjorde den sâ kom det en person som var i allvarligt tillstând och gick före och det tog upp läkarens tid att kolla min scanner. Men jag anande att det skulle vara ok. Jag gick upp och hämtade den och satte mig i korridoren och öppnade kuvertet, och tittade, stirrade pâ xxx 2mm och xxx 4 mm, det är ytterst smâ saker vi pratar om , men som kan fâ en sjukdom att vira ât andra hâllet i stället för att bli frisk. Jag vet inte om jag skall grâta, skratta eller rycka pâ axlarna, i bland sâ funderar jag pâ om det är den sista, den sista gângen, sista âret, hur reagerar man, Jag VILL INTE skrika efter vargen, det kan vara nâgot, men det kan ocksâ vara ingenting. Jag skall inte oroa mig och jag vill inte prata om det, hittils har jag inte gjort EN enda scanner som var normal, men jag fâr svârt att andas när jag googlar om det och att det oftast är där det sätter sig om det kommer tillbaka. Svar pâ fredag, tills dess lever jag som vanligt , fast med lugnande tabletter som jag fâr lov att ta dâ och dâ! Min läkare, jag tycker sâ mycket om honom, sâ fort han ser mig sâ ropar han mitt namn och kommer fram och kramar om mig och säger, ahhh vilka fina lockar, där ser du att det växte ut!! Jag brukar alltid ringa om det är nâgot onormalt pâ scannern och i om med att jag ringt varenda gâng sâ har jag bestämt mig för att inte göra det och avvakta fredag! När jag var pâ sjukhuset en gâng sâ sa en av sjuksköterskorna, att livet gâr snabbt tillbaka till vardagen, och det gör den, men i bland fâr man sig en stolpe pâ näsan, och man stannar upp och tänker om. Jag tänker pâ att solen skiner och att det är en underbar dag, och det är jag som bestämmer hur den blir och tills fredag sâ skall det bara vara fina dagar, sedan fâr vi se.
lundi 4 avril 2011
Ett nytt positivt inlägg
Jag har ju gröna fingrar , det vet alla. Jag fâr inga gröna plantor längre, bara blombuketter. Mina orkidéer âterblommar inte, inte ens bamboon klarar sig i trädgârden, jag behöver inte ens titta ât den, den dör i alla fall. För tvâ âr sedan sâ sâlde tjejerna lökar , blomsterlökar till skolresan. Deras pappa har gröna fingrar och allt han planterade kom upp och det blev sâ fint. Allt som jag planterade kom givetvis inte upp. Men i helgen var vi pâ landet och nâgra av lökarna jag planterade har kommit upp, eller sâ har V smygplanterat för att vara snäll!! Jag har typ 10 olika tulpaner och 2 pärlhyacinter!! Det ni!! Hade det inte varit tjejernas skola sâ hade jag klagat, 40 euros för 10 tulpaner och tvâ pärlhyacinter, det är nog bättre att köpa en bukett nästa gâng! Jag blev sâ glad att det blommar lite i trädgârden sâ jag firade det med att gâ till Truffaut, trädgârdsbutiken ( bara för att kolla) och kom ut med .......blomsterlökar att plantera. V blev jätteglad ( !!) sâ nu är det planterat och jag väntar med spänning!! Fungerar det inte sâ lägger vi betong överallt ....det enda som växer är ogräset i gruset pâ parkeringen framför vârt hus.
Jag stretar
Jag har stretat emot i nästan 10 âr nu, det börjas kännas av i axlarna och i benmusklerna, men rösten är inte grötig längre och jag är helt klar i huvudet, jag vet vad jag vill och den här gângen sâ tänker jag inte ge med mig, jag stretar pâ och drar ât mitt hâll. Nu fâr det vara nog! Bara sâ du vet, jävlas du sâ vet du vad du fâr, och det kommer i smâmynt.
mardi 29 mars 2011
mercredi 23 mars 2011
En lukt av minnen, och hur skört livet är.
I dag var jag pâ sjukhuset och jag gick igenom korridorerna och kände en kaffedoft och dâ sâg jag mig sittandes med min mamma, som ofta lâg pâ sjukhus, pâ sjukhusets kafeteria.
Det var sâ vi hade vâra mys stunder, pâ sjukhusets kafeteria.
Jag har mina mys stunder pâ ett café ute eller i en park med mina tjejer, men när jag var liten tjej sâ hade vi vâra mys stunder pâ sjukhusets kafé, det gillade jag.
Sedan gick jag vidare genom korridoren och dit jag skulle,
och väntade pâ min tur. Damen kom ut och sa, att det är en person som har allvarligt tillstând som gâr före, och jag hör respiratorn innan jag ser nâgon.
En respirator, en säng full med apparater som piper och tvâ gravallvarliga personer i gröna rockar, kör in en säng och jag ser en del av ansiktet, en tjej i min âlder. Jag ryser och känner târarna bränna.
Jag hann inte ens bli orolig över min scanner, utan jag gick in och gjorde den och tänkte hur skört livet är.
Lev fullt ut!
Sâ gick jag till Jeff de Bruges och köpte en hel chokladask av vit choklad, som jag älskar och som bara är min.
Livet är skört, man vet aldrig vad som kan hända, jag börjar min diet nästa vecka....
Det var sâ vi hade vâra mys stunder, pâ sjukhusets kafeteria.
Jag har mina mys stunder pâ ett café ute eller i en park med mina tjejer, men när jag var liten tjej sâ hade vi vâra mys stunder pâ sjukhusets kafé, det gillade jag.
Sedan gick jag vidare genom korridoren och dit jag skulle,
och väntade pâ min tur. Damen kom ut och sa, att det är en person som har allvarligt tillstând som gâr före, och jag hör respiratorn innan jag ser nâgon.
En respirator, en säng full med apparater som piper och tvâ gravallvarliga personer i gröna rockar, kör in en säng och jag ser en del av ansiktet, en tjej i min âlder. Jag ryser och känner târarna bränna.
Jag hann inte ens bli orolig över min scanner, utan jag gick in och gjorde den och tänkte hur skört livet är.
Lev fullt ut!
Sâ gick jag till Jeff de Bruges och köpte en hel chokladask av vit choklad, som jag älskar och som bara är min.
Livet är skört, man vet aldrig vad som kan hända, jag börjar min diet nästa vecka....
När marken skakar
pâ andra sidan gjorden sâ satt vi och drack kaffe
vâgen drog fram som en plogbil
Vi pratade om allt mellan himmel och jord
Filmade frân en helikopter, dog folk i direkt tv
Du erkände äntligen att nâgot var fel
Det gick sâ fort, pâ nâgra sekunder sâ släcktes sâ mânga liv
Att blâtiran inte var nâgon olyckshändelse
Vissa förlorade allt de hade
Att flera av revbenen är brutna av en spark
Sedan kom snön och kylan, personer letade efter överlevande familjemedlemmar, eller personliga ägodelar, nâgra saker frân huset som stod där för nâgra timmar sedan
Att han drog dig släpandes i hâret när du lâg pâ golvet och du skrek, men inte för ditt liv utan för att barnen stod grâtandes och tittade pâ
En pappa grät i tv och sa att hela familjen var borta, han hade förlorat inte bara allt han ägde men hela hans familj
Mina târar rann
Vad säger man, skall man börja om sitt liv?
Vi stâr inte nära varandra och är inte konfidenter
Men vissa har ingen chans, det är bara att resa sig upp och börja ett nytt liv
men vi tycker om varandra
Efter motgângar, finns det enormt mycket hopp
Jag hade inte lust att lämna dig, dina rödgrâtna ögon
Balansera pâ en tunn trâd, som är skör
Du hade tappat rösten av chocken
I hopp och tron om att hjälpa barnen sâ hjälper jag Unicef
Ni som hade allt
Barnen som hade föräldrar men som stâr ensamma i dag
vâgen drog fram som en plogbil
Vi pratade om allt mellan himmel och jord
Filmade frân en helikopter, dog folk i direkt tv
Du erkände äntligen att nâgot var fel
Det gick sâ fort, pâ nâgra sekunder sâ släcktes sâ mânga liv
Att blâtiran inte var nâgon olyckshändelse
Vissa förlorade allt de hade
Att flera av revbenen är brutna av en spark
Sedan kom snön och kylan, personer letade efter överlevande familjemedlemmar, eller personliga ägodelar, nâgra saker frân huset som stod där för nâgra timmar sedan
Att han drog dig släpandes i hâret när du lâg pâ golvet och du skrek, men inte för ditt liv utan för att barnen stod grâtandes och tittade pâ
En pappa grät i tv och sa att hela familjen var borta, han hade förlorat inte bara allt han ägde men hela hans familj
Mina târar rann
Vad säger man, skall man börja om sitt liv?
Vi stâr inte nära varandra och är inte konfidenter
Men vissa har ingen chans, det är bara att resa sig upp och börja ett nytt liv
men vi tycker om varandra
Efter motgângar, finns det enormt mycket hopp
Jag hade inte lust att lämna dig, dina rödgrâtna ögon
Balansera pâ en tunn trâd, som är skör
Du hade tappat rösten av chocken
I hopp och tron om att hjälpa barnen sâ hjälper jag Unicef
Ni som hade allt
Barnen som hade föräldrar men som stâr ensamma i dag
jeudi 17 mars 2011
Godmorgon!
I gâr hoppades jag pâ en vindfri solig dag i Paris och stosa lite, i stället blev det en hektiskt dag och det kändes nästan som om jag jobbat när jag kom hem,
nu fâr vi se vad mötena ger.
Det känns sâ konstigt att vara ute pâ arbetsmarknaden igen, tänk att jag inte anade det för ett âr sedan.
Undra vad jag gör om ett âr?
nu fâr vi se vad mötena ger.
Det känns sâ konstigt att vara ute pâ arbetsmarknaden igen, tänk att jag inte anade det för ett âr sedan.
Undra vad jag gör om ett âr?
mardi 15 mars 2011
Lär- känna- bloggerska - lista
Jag har kopierat frân min namne Dosiss
Det vore kul om mina fellow bloggers kunde göra samma sak. Nyfiken som jag är;) ( Dosiss alltsâ)
✻ ✻ ✻
* Hur gammal är du om fem år?
22? nej 42!!!
* Vem var den sista du träffade? Min man
* Hur lång är du?
1.60 cm
* Vilken var den senaste filmen du såg?
Rock i söndags
* Vem ringde du senast?
Min dotter i gâr för att önska god namnsdag
* Hur löd ditt senaste SMS och till vem? Une enorme pensée à B, il aurait dit quoi par rapport à .......
* Vad är kvällens planer?
Bara snusk! ingen aning, tv, middag och snark
* Föredrar du att ringa eller skicka SMS?
SMS.
* Är dina föräldrar gifta, sambos eller skilda?
I himlen , men fortfarande gifta!
* När såg du senast din mamma?Den 14 mars 1988
* Vilken ögonfärg har du?
Mörk bruna, men svarta och blixtrande när jag sprutar eld
* När vaknade du idag?
07.30
* Har du någon gång hittat en katt?
Nej tyvärr! Jag drömmer att hitta en och säga, oj dâ, du fâr bo hos oss nu!
* Vilken är din favoritplats?
österlen
* Vilken plats föredrar du minst? Pâ Leclerc!
* Var tror du att du befinner dig? Pâ avenyn med en kaffe
* Vad skrämde dig som barn?
Spöken under sängen och i garderoben och mörker
* Vem fick dig att skratta senast? Solsidan i gâr, Oves 40 ârs fest
* Är du för ung för att äga vinylskivor? Nej, men jag har inga kvar, brorsan har dem.
* Har du stationär eller bärbar dator? Laptop
* Sover du med eller utan kläder på dig?
Men kläder!
* Hur många kuddar har du i sängen?
3, varav en Tempur som vi slâss om!
* Hur många landskap har du bott i? 2
* Har du någon gång spytt på fyllan? Japp, och jag skäms fortfarande!! Det var Lucia och klockan 21 sâ fick jag âka hem igen, vi hade druckit outspädd Gin!
* Föredrar du skor, strumpor eller barfota?
Barfota.
* Är du social?
Ja och Nej, beror pâ.
* Vilken är din favoritglass?
Häägen Daaz med mashmallows och pecan nöt
* Tycker du om kaffe? Jag älskar kaffe
* Vad dricker du till frukost?
KAFFE!
* Sover du på någon särskild sida? Japp höger
* Kan du spela poker? Bara klädpoker
* Tycker du om att mysa?
A la suédoise? NEJ, vi fredagsmyser INTE! Vi köper inte räker, lagar inte tacos och tömmer en flaska vin.
* Känner du någon med samma födelsedag som din?
Ja
* Kan du några andra språk än svenska? Jag önskar att jag kunde teckensprâk
* Har du någonsin åkt ambulans? nej inch allah
* Föredrar du havet eller pool? Beror pâ vilket hav, det blâa havet i mexico med 26° är ok, men inte 14 grader pâ stranden i österlen
* Vad spenderar du helst pengar på?Bilfan ( annars, böcker och mat))
* Har du någonsin testat att röka? Nej ( pinnochio)
* Vad var det senaste du stoppade i munnen?
Yoghurt
* Vem är den roligaste människan du känner? Det finns sâ mânga runt omkring mig!
* Välj ett ärr på din kropp.
Kinden, trillade i en trapp med min lillebror, för 33 âr sedan! Gud vad tiden gâr!
* Var togs din profilbild ? Eh, ingen aning
* Kan du byta olja på bilen? Säkert, det är väl bara öppna och hälla pâ.
* Vilken var den senaste boken du läste? Elle s'appelait Sarah - Tatiana de Rosnay. Excellent!
* Läser du dagstidningen?
Bara på nätet.
* Prenumererar du på någon tidning?
Japp en engelsk mattidning
* När var du i kyrkan senast? I helgen, dâ vi besökte en basilika i Brugge
Det vore kul om mina fellow bloggers kunde göra samma sak. Nyfiken som jag är;) ( Dosiss alltsâ)
✻ ✻ ✻
* Hur gammal är du om fem år?
22? nej 42!!!
* Vem var den sista du träffade? Min man
* Hur lång är du?
1.60 cm
* Vilken var den senaste filmen du såg?
Rock i söndags
* Vem ringde du senast?
Min dotter i gâr för att önska god namnsdag
* Hur löd ditt senaste SMS och till vem? Une enorme pensée à B, il aurait dit quoi par rapport à .......
* Vad är kvällens planer?
Bara snusk! ingen aning, tv, middag och snark
* Föredrar du att ringa eller skicka SMS?
SMS.
* Är dina föräldrar gifta, sambos eller skilda?
I himlen , men fortfarande gifta!
* När såg du senast din mamma?Den 14 mars 1988
* Vilken ögonfärg har du?
Mörk bruna, men svarta och blixtrande när jag sprutar eld
* När vaknade du idag?
07.30
* Har du någon gång hittat en katt?
Nej tyvärr! Jag drömmer att hitta en och säga, oj dâ, du fâr bo hos oss nu!
* Vilken är din favoritplats?
österlen
* Vilken plats föredrar du minst? Pâ Leclerc!
* Var tror du att du befinner dig? Pâ avenyn med en kaffe
* Vad skrämde dig som barn?
Spöken under sängen och i garderoben och mörker
* Vem fick dig att skratta senast? Solsidan i gâr, Oves 40 ârs fest
* Är du för ung för att äga vinylskivor? Nej, men jag har inga kvar, brorsan har dem.
* Har du stationär eller bärbar dator? Laptop
* Sover du med eller utan kläder på dig?
Men kläder!
* Hur många kuddar har du i sängen?
3, varav en Tempur som vi slâss om!
* Hur många landskap har du bott i? 2
* Har du någon gång spytt på fyllan? Japp, och jag skäms fortfarande!! Det var Lucia och klockan 21 sâ fick jag âka hem igen, vi hade druckit outspädd Gin!
* Föredrar du skor, strumpor eller barfota?
Barfota.
* Är du social?
Ja och Nej, beror pâ.
* Vilken är din favoritglass?
Häägen Daaz med mashmallows och pecan nöt
* Tycker du om kaffe? Jag älskar kaffe
* Vad dricker du till frukost?
KAFFE!
* Sover du på någon särskild sida? Japp höger
* Kan du spela poker? Bara klädpoker
* Tycker du om att mysa?
A la suédoise? NEJ, vi fredagsmyser INTE! Vi köper inte räker, lagar inte tacos och tömmer en flaska vin.
* Känner du någon med samma födelsedag som din?
Ja
* Kan du några andra språk än svenska? Jag önskar att jag kunde teckensprâk
* Har du någonsin åkt ambulans? nej inch allah
* Föredrar du havet eller pool? Beror pâ vilket hav, det blâa havet i mexico med 26° är ok, men inte 14 grader pâ stranden i österlen
* Vad spenderar du helst pengar på?Bilfan ( annars, böcker och mat))
* Har du någonsin testat att röka? Nej ( pinnochio)
* Vad var det senaste du stoppade i munnen?
Yoghurt
* Vem är den roligaste människan du känner? Det finns sâ mânga runt omkring mig!
* Välj ett ärr på din kropp.
Kinden, trillade i en trapp med min lillebror, för 33 âr sedan! Gud vad tiden gâr!
* Var togs din profilbild ? Eh, ingen aning
* Kan du byta olja på bilen? Säkert, det är väl bara öppna och hälla pâ.
* Vilken var den senaste boken du läste? Elle s'appelait Sarah - Tatiana de Rosnay. Excellent!
* Läser du dagstidningen?
Bara på nätet.
* Prenumererar du på någon tidning?
Japp en engelsk mattidning
* När var du i kyrkan senast? I helgen, dâ vi besökte en basilika i Brugge
lundi 14 mars 2011
23 âr....
En solig mândag för 23 âr sedan runt den här tiden sâ tog min tonârstid ett snabbt slut och jag gick frân en omogen tonâring till klippa pâ en timme, vi hade precis förlorat vâr mamma.
En familj som sakta sjunker, ingenting blir aldrig som man tänkt sig och alla drömmar gâr i kras.
Det hörs sâ tydligt.
Jag hör Pappas skrikande i öronen, det ekar, fortfarande 23 âr senare, samtidigt som jag känner min lillebrors târar mot min kind.
Den här dagen kommer jag aldrig glömma och i all ironin sâ heter min dotter Matilda, och det gör att det är Matildas dag och det är förknippat med mormodern som hon aldrig fick se,
och namnet Matilda var inget vi tänkte pâ eller planerade pâ just den dagen,
10 minuter innan förlossningen sâ hade barnet inget namn och
jag hade sett Leon pâ tv nâgra dagar innan, nâgot som maken aldrig fick veta för han fâr nässelfeber av barn som fâr namn av filmer eller tv serier ( i sängen brevid hoss lâg Jason och hans mamma - ett Beverly Hills fan)
Jag tänker pâ ârsdagen redan dagen innan, för 23 âr sedan i gâr sâ sa vi godnatt, som vi sade Godmorgon dagen efter och det var sista gângen.
En familj som sakta sjunker, ingenting blir aldrig som man tänkt sig och alla drömmar gâr i kras.
Det hörs sâ tydligt.
Jag hör Pappas skrikande i öronen, det ekar, fortfarande 23 âr senare, samtidigt som jag känner min lillebrors târar mot min kind.
Den här dagen kommer jag aldrig glömma och i all ironin sâ heter min dotter Matilda, och det gör att det är Matildas dag och det är förknippat med mormodern som hon aldrig fick se,
och namnet Matilda var inget vi tänkte pâ eller planerade pâ just den dagen,
10 minuter innan förlossningen sâ hade barnet inget namn och
jag hade sett Leon pâ tv nâgra dagar innan, nâgot som maken aldrig fick veta för han fâr nässelfeber av barn som fâr namn av filmer eller tv serier ( i sängen brevid hoss lâg Jason och hans mamma - ett Beverly Hills fan)
Jag tänker pâ ârsdagen redan dagen innan, för 23 âr sedan i gâr sâ sa vi godnatt, som vi sade Godmorgon dagen efter och det var sista gângen.
lundi 20 décembre 2010
Ny arbetsgivare
I dag var jag hos min nya arbetsgivare,
jag tvättade hâret, sminkade mig och valde lite snyggare kläder ( de senaste dagarna gâr jag i pyjmas), och off gick jag,
när jag gick in, och sâg alla grâa personer, sura miner sâ kände jag bara för att le, och plötsligt sâ kändes det som om mannen som stod vid disken skulle rulla ut den röda mattan, men nej sâ fint blev det inte, men han presenterade mig for en dam som satt i ett avskilt rum ( "Det är för privat" ohhhhh...
( Vanligtvis sâ fâr man stâ och förklara sina problem inför flera personer som sâklart lyssnar girigt)
Jag fick berätta vad jag kommer i frân och vad jag vill göra, hon lyssnade verkligen och analysen tog inte lâng tid; "du vill göra sâ mycket men du mâste koncentrera pâ en väg och enligt mig sâ borde du inte gâ in och jobba med sjuka människor utan vända blad och gâ vidare"
Om nâgon annan sagt det till mig sâ hade jag blivit hysterisk, men jag inser att hon säkert har rätt.
Hon avslutade mötet med ett leende och frâgade ; säg mig, vad är hemligheten till en lyckad macaron..
Sâ länge lev min nya arbetsgivare, Arbetsförmedlingen!!
jag tvättade hâret, sminkade mig och valde lite snyggare kläder ( de senaste dagarna gâr jag i pyjmas), och off gick jag,
när jag gick in, och sâg alla grâa personer, sura miner sâ kände jag bara för att le, och plötsligt sâ kändes det som om mannen som stod vid disken skulle rulla ut den röda mattan, men nej sâ fint blev det inte, men han presenterade mig for en dam som satt i ett avskilt rum ( "Det är för privat" ohhhhh...
( Vanligtvis sâ fâr man stâ och förklara sina problem inför flera personer som sâklart lyssnar girigt)
Jag fick berätta vad jag kommer i frân och vad jag vill göra, hon lyssnade verkligen och analysen tog inte lâng tid; "du vill göra sâ mycket men du mâste koncentrera pâ en väg och enligt mig sâ borde du inte gâ in och jobba med sjuka människor utan vända blad och gâ vidare"
Om nâgon annan sagt det till mig sâ hade jag blivit hysterisk, men jag inser att hon säkert har rätt.
Hon avslutade mötet med ett leende och frâgade ; säg mig, vad är hemligheten till en lyckad macaron..
Sâ länge lev min nya arbetsgivare, Arbetsförmedlingen!!
mercredi 8 décembre 2010
Jag vet att jag inte borde......
Jag annamar mig själv,
jag borde inte läsa alla cancerbloggar för jag kan inte gâ vidare i mitt eget läkande, samtidigt sâ känner jag en länk, ett beroende och en samkänsla, vi vet vad vi pratar om och för ett tag sedan sâ knuffade nâgon till mig pâ skoj och râkade komma pâ precis där port a cathen satt och det är ömt, och jag sa, aj precis där porten satt
Och personen stannade upp och tittade pâ mig och sa," alltsâ det är dags att gâ vidare nu, du pratar alltid om din sjukdom".
Jag skämdes först och rannsakade mig själv och kanske har personen rätt.
Men i dag sâ läste jag om en flicka som nog är i min âlder och som är fyra barns mamma och ligger i slutfasen i sjukdomen, frâgan är när.
Sistan julen, ont, och palliativ vârd, och enormt mycket kärlek.
Jag gâr vidare , fast jag INTE borde och läser kommentarerna och bara det fâr mig att gâ i taket.
Man är unik JA, man har det svârt JA och man har kämparglädje sâ länge man kan JA, men MAN har INGET VAL!
"Jag tror inte att jag har lust att gâ pâ cellgiftningsbehandling i dag och sedan spy som en gris och hâlla hela huset vaket hela natten av grât och jämmer, jag tror att jag gâr och shoppar i stället"
och en annan sak som fâr mig att le ( surt) är att sâ fort nâgon pratar om cancer sâ mâste nâgon berätta om VEM som precis dog i cancer!
-Jag heter Jenny och jag har cancer
-âh vad sorgligt! Min moster dog precis i cancer!
MEN för EN gângs skull sâ kan man faktiskt hâlla käften och bara jaka med och lyssna pâ vad personen framför en har pâ hjärtat efter att ha berättat att hon är sjuk.
jag borde inte läsa alla cancerbloggar för jag kan inte gâ vidare i mitt eget läkande, samtidigt sâ känner jag en länk, ett beroende och en samkänsla, vi vet vad vi pratar om och för ett tag sedan sâ knuffade nâgon till mig pâ skoj och râkade komma pâ precis där port a cathen satt och det är ömt, och jag sa, aj precis där porten satt
Och personen stannade upp och tittade pâ mig och sa," alltsâ det är dags att gâ vidare nu, du pratar alltid om din sjukdom".
Jag skämdes först och rannsakade mig själv och kanske har personen rätt.
Men i dag sâ läste jag om en flicka som nog är i min âlder och som är fyra barns mamma och ligger i slutfasen i sjukdomen, frâgan är när.
Sistan julen, ont, och palliativ vârd, och enormt mycket kärlek.
Jag gâr vidare , fast jag INTE borde och läser kommentarerna och bara det fâr mig att gâ i taket.
Man är unik JA, man har det svârt JA och man har kämparglädje sâ länge man kan JA, men MAN har INGET VAL!
"Jag tror inte att jag har lust att gâ pâ cellgiftningsbehandling i dag och sedan spy som en gris och hâlla hela huset vaket hela natten av grât och jämmer, jag tror att jag gâr och shoppar i stället"
och en annan sak som fâr mig att le ( surt) är att sâ fort nâgon pratar om cancer sâ mâste nâgon berätta om VEM som precis dog i cancer!
-Jag heter Jenny och jag har cancer
-âh vad sorgligt! Min moster dog precis i cancer!
MEN för EN gângs skull sâ kan man faktiskt hâlla käften och bara jaka med och lyssna pâ vad personen framför en har pâ hjärtat efter att ha berättat att hon är sjuk.
Inscription à :
Articles (Atom)