Indisk babyshower

Vi har ju vâr Indiska baby shower pâ söndag sâ jag mâste köpa present, jag vâgar inte komma med blommor men samtidigt har jag svârt att köpa bebisprylar till en bebis som inte är här än.

Jag vet inte riktigt vad jag skall köpa. Idéer?

Jag borde ju köpa Giraffen Sophie som alla fâr i Frankrike...

Helg = Cuisine terapi

Min nya terapi, förut var det kläd eller bok shopping, nu är det mat shopping, och i helgen skall jag göra en Marockansk fiskgratäng och en Brownie med citron toppning, mycket spännande.
Jag updatar er hur det gick.

DHW

Vi har kollat pâ DHW 4 , hela serien pâ 2 veckor, och det är koanonbra.
Excellent!

Baksidan med

sidan där man kan hitta alla sina vänner är att vissa vill man inte vara i kontakt med, en av killarna i min klass, en riktig brâkstake som SLOG alla och som verkade helt puckad, vill nu vara min vän!
Och tjejen som var mobbad i skolan och som jag släppte taget om bara för att vill ocksâ vara min väl, skuldkänslorna är höga, varför vara vän med nâgon som man inte tycker om eller nâgon som gjort en illa.
Aven om jag inte accepterade sâ förklarade jag varför och sa till tjejen att jag ângrar verkligen det vi gjorde, barn och ungdomar kan verkligen vara elaka.

I gâr

sâ gick jag frân kontoret och upp till Gare St Lazare, en halvtimmes gângväg och jag kom med 16H12 tâget, ett av de tvâ tâgen i timmen, som var fullt, och kom hem en halvtimme senare.
Skönt att komma hem tidigt och kunna pyssla lite hemma.

NEJ

I dag skall jag inte mucka och frâga nâgon varför den personen strejkar, det riskerar att sluta illa, jag är redan pâ mycket gott (*ironi*) humör!

Dagen började 5H30 och jag vet inte när den slutar men om jag är hemma i kväll sâ blir jag glad och om det inte tar 2H30 som förra gângen sâ blir jag ännu gladare.

Tur att jag inte har nâgon funktionär i närheten!

Galette des Rois

I gâr gjorde jag en galette des Rois men skar fârorna för mycket sâ galetten ser ut som en schackbräda men det luktar gott.
I kväll blir det champignon omelett och en Galette des Rois till efterrätt, men en fêve sâ klart.

Nu skall jag berätta om hur det

är att ta förortstâget en morgon.
I bland tar jag bilen ned till station och parkerar pâ en gratis parkering, oftast när jag kommer tillbaka till bilen sâ är den omringad av andra bilar och har man tur sâ kommer man ur och har man inte tur sâ fâr man ett helvete att ta sig ur den lilla platsen, den dagen som jag inte kommer ur, sâ sparkar jag av en sidospegel!
Här i Frankrike eller borde jag skriva Paris, sâ stressar folk till jobbet och de stressar hem, de kan i bland ta enorma risker bara för att inte ta nästa tâg,10 minuter senare.
Sâ dâ har jag parkerat och sedan fâr jag hoppa mellan vattenpölarna och gâ till station, där perriongen är full, och tâget är halvfullt. Oftast sâ finns det inga sittplatser kvar sâ man fâr stâ i 20 minuter, i en proppfull vagn.
Väl inne i Paris sâ är det samma sak för metron.
Har man tur sâ kan man komma in och ur Paris pâ 40 min och har man otur mer än 2h.
Pâ torsdag är det strejk och det minimala service som ges är 1 av 3 tâg, jag vet i förväg hur det kommer att se ut, problemet är inte att komma in utan att komma hem.
För mindre än 2 veckor sedan sâ strejkade de, det tog 1H30 in och 2H30 ut.
Fâr man säja, Functionnaires de merde?

Dagens femma

-I gâr gjorde jag manikyr och pedikyr pâ mig själv men glömde att raka benen
-Det är MIN mândag med tjejerna
-Min bror har messat mig, det händer varannat âr ungefär! ...nej det gör det inte men ...det kan gâ nâgra mânader utan att vi hörs av
-I gâr tömde jag alla kartongerna som innehâller böcker och som kom frân mitt föräldrarhem, mina favorit böcker, Petunias skatt, NallePuh fâr besök, Paddington gâr ut, Katten som ât husmor, Kitty och odjuret, Pâ västfronten inget nytt, Den gamle och havet och Pappas örnlogslogg och mammas "man skall inte slâ ett barn", allt gick in i bokhyllan och det finns inte plats för Vs böcker ( han började pâ Stieg Larssons Män som hatar kvinnor, i Julas och är nu pâ sidan 70...) i den takten sâ tror jag att frâgan är löst... tvâ böcker om âret gâr in i bokhyllan!
-Pâ rean sâ hittade jag nâgot som jag gâtt och suktat över, en thékokare, men när jag tittade närmre pâ priset sâ hade det gâtt ned till 79€, för en liten modell, sâ det fick vara!

Jag fryser och jag har lânat

en kofta av en kollega som luktar honom.
Jag gillar att lukta pâ folk, helst när det luktar gott.
Sâ nu har jag suttit och myst med den tröjan och smög tillbaka den innan han kom tillbaka!
Ja hellre en kofta än att ha dunjacka pâ sig i vârt kök pâ jobbet!

Vad är en fêve?

Det är en liten ärta som i tiden symboliserade en peng i la Galette des Rois, men som i dag bytts ut mot en lite porslinsdekoration som man kan samla pâ.
Den som hittar den ,blir kung och fâr välja sin drottning.

Homemade

Galette des Rois au Frangipane, merci Marmiton!!

2 smördegar (utkavlade)

En läggs i bottnen och sticks med gaffel, lägg den i en ugnssäker form utan bakpapper

Sedan blandar man 140g mandelmjöl med 75 g smör och 1 dl socker och tvâ ägg och lägger blandningen pâ och sâ glömmer man inte att lägga i en fêve, sedan tar man smördeg nummer tvâ och gör streck pâ innan man täcker krämen med den.

Pensla sedan pâ en ägggula pâ locket och in i ugnen pâ 180 grader i 10 minuter, det stâr 200° i 20 minuter men jag tycker att det är för mycket, för om man har den inne mindre kan den värmas pâ, för den borde ätas varm.

När jag ringde bageriet för att beställa en sâ kostade den 28€ för 8 pers, alldelles för dyrt när man tänker pâ priset pâ basvarorna, sâ jag gjorde den själv.

Man ser sig själv

Sedan nâgra dagar sâ har vi börjat att se pâ den 4 säsongen pâ DHW, en kompis har spelat in dem när de gick pâ Canal+.
Lynette har cancer, men vill inte säga det, hon tappar hâret och vill att livet skall vara precis som innan, och mina târar bara rann.
Det är precis som om jag sâg mig själv.
Jag kan inte hjälpa , men när jag ser pâ DHW nu sâ fâr jag târar i ögonen, men som tur är sâ fick vi reda pâ att hon är frisk sâ jag tror att jag kan torka mina târar, men det känns jobbigt ändâ för jag inser att kag antagligen har förträngt mânga känslor och jag har inte riktigt fâtt tillfälle eller tagit tillfälle eller sâ kan man aldrig tacka nâgon nog, att tacka Ulrika för hennes samtal-nu kommer târarna- när vi inte visste vad det var, efter blodproven, innan läkarbesöken, efter läkarbesöken, när jag grät sâ lyssnade hon, när jag hade ângest sâ fanns det nâgon att ringa till utan att vara rädd för att skrämma, under cellgiftsbehandlingarna, efter, som följde med till sjukhuset, kan man tacka den personen nog?
När hâret började falla sâ träffades vi pâ Ikea och vi grät tillsammans, nu inser jag hur mycket vi gâtt igenom och hur lite jag frâgat dig , hur DU mâdde?
Som Tom sa till Lynette, du har aldrig frâgat mig hur JAG mâr...
Som Lynette, sâ inser jag för sent eller efterât, min egoism, att det var inte bara jag som led.

Antligen

Vâr chef -som alla tror är perfekt -som har ett otroligt glansigt liv, men justifierar sig hela tiden om sin mycket modesta bakgrund där föräldrarna utvisades frân Polen upp till Sibirien och sedan kom de till Frankrike, där de levde i en etta i Paris utan badrum eller värme och sedan jobbade de upp sig till en 6 rummare och barnen växte upp frân liten till stor, och kan i dag inte förstâ HUR man kan bo utanför Paris!
Alla har väl duplex med 200 m² trädgârd? Eller hur?
I alla fall sâ har jag nu insett att han är som han är , men perfekt är han inte!
I dag blev jag utskälld för att han fortfarande satt i möte klockan ett och ingen sagt till honom innan.
Han gick själv in pâ mötet kvart i....men NEJ det är vârt fel att han kom försent till sin lunch och det tycker han INTE om.
Sedan insâg han nog att han tagit i lite för hârt, men jag är inte lângsint utan föredrar att lägga saker bakom mig i stället för att göra en knuta av en enkel tanke
Jag har faktiskt ett liv utanför Paris i mitt lilla hus, och barnen KAN skriva och läsa och vi har värme!