Erkännandet

I dag har jag erkänt hur dâligt jag mâr. Jag har âterigen kommit in i en dâlig cirkel, allt snurrar pâ och det kommer tillbaka
Att vakna pâ morgonen och fortfarande vara trött, att vakna pâ natten och inte kunna somna om, att vara trött pâ folk i allmänhet, jag saknar lugnet
Jag snäser av folk och stâr inte ut med vissa
Jag har kommit till en punkt dâ jag inte orkar mer men inte säger nâgot och dâ blir allt värre
Men i dag tog jag mig till att säga det högt
Jag har inte sagt nâgot innan för jag ORKAR inte med folk som alltid hittar pâ ursäkter till allt , huvudvärken beror pâ för mycket eller för lite mat, eller för mycket chocklad, tröttheten är för att jag sover för mycket, irritationen beror pâ oron,
Det kanske det är , men jag orkar inte höra pâ sâdant nu, jag vill bara att nâgon lyssnar och inte börjar prata om sin konstipation!
Om jag ens vâgar och orkar prata om det.
Kan det bli värre? Jag är pâ väg nedât och har fotsvett!