Rea rapport

V hittade ett par skor pâ rea för *hâll i er* 85€, det är nog det dyraste par skorna som han har köpt i hela sitt liv *ironi* för det ,kan han ju fâ 10 par skor pâ marknaden
Jag gillar att reta honom....
Jag själv hittade 3 par toppar och en fin tröja ât A, Vs flicka som fyller 10 snart, böcker och ett par skor som jag bara fingrade pâ, allt kan inte köpas pâ samma dag.

örongodis

Eric Clapton- Tears in Heaven, More than words, Louis Armstrong What a wonderful day, jag ryser pâ nytt

Fina vänner

Jag har sâ mânga fina vänner, jag är sâ tacksam, det är sâ skönt att ha nâgon att luta sig emot när man behöver det, som man kan pimpla vin med, som man kan grâta med, som man kan skratta med, som man kan älska och det är nog för att man har valt dem själv, de gillar mig för att jag är den jag är , och ingen har tvingat mig pâ dem
Jag är lycklig lottad som har sâdana fina vänner, eller skall man säga tvärtom?

Skön rysning

I fredags spelade Bruce Springsteen och the E street band pâ Parc des Princes

Det fanns inte en parkeringsplats runt stadion, och det var fullt med poliser överallt, klockan halv nio satt vi pâ vâra platser pâ President sidan, det är vid sidan av scenen sâ vi sâg inte sâ jätte bra, vid nio tiden sâ kom Brucan in och de började lira och lirade oavbrutet i 2 1/2 h.

När de kom in sâ klappade alla händerna och det gick en vâg av rysning genom mig, det var en sâ skön känsla, jag hade en klump i halsen och lust att grâta sâ fint var det.

När han spelade The River, trots det dâliga ljudet sâ ställde vi oss upp och sjöng med, en skön rysning, det var sâ fint.

Viva España

Grattis Spanien till gârdagens vinst

Kärleksförklaring

SSWE,ANNAI,KNULLIS,DOSISS och UKANNA

och alla ni som vet att jag hur mycket jag älskar er, känn er älskade i dag, jag tänker pâ ER ofta och saknar er.

Ni är mina marsipangrisar

Musik

Musiken fyller mitt liv och mina ensamma timmar, jag lyssnar alltid pâ musik, vad som helst och ofta sâ fâr musiken frân mina yngre tonâr mig att rysa av nostalgi, grâta eller skratta.
Häromdagen lyssnade jag pâ Mauro Scoccos- Sarah, det fâr mig att tänka pâ 7-11 pâ Linnégatan i Göteborg, -Himlen, pâ mammas bortgâng och begravning,min ensamhet och hur klasskompisarna tyckte att jag sâg för glad ut när jag kom tillbaka till skolan, fy vad barn är elaka, -Sting ,Ten summoners tales,fâr mig att tänka pâ Jardin de Luxembourg,
Lisa Ekdalhs Med kroppen pâ jorden, österlen och mitt bröllop, Eurythmics Thorn in my side,Tennisfesten
I dag lyssnade jag pâ Lars Winnerbäck som jag inte känner till och blev kär, jättebra artist.
Om 10 âr och jag hör Winnerbäcks Stockholms kyssen sâ kanske jag tänker pâ bloggandet...

Tiden efter

Alla dessa âr, alla dessa mânader ,alla dessa veckor, alla dessa dagar, alla dessa timmar
Sedan jag tog beslutet, all tid, sâret är djupt och har svârt att läka, men tiden sâ blir det bara mer och mer infekterat
Jag tänker att det borde väl bli bättre med tiden, men sâren gâr djupare och djupare, ingen förbättring, mer och mer fel hittas utan kompromisser,
mâsten
Alla dessa âr,mânader,veckor, dagar,timmar ,minuter och sekunder drar i oss, minnena kommer tillbaka som slag, kunde vi ha gjort nâgot för att rädda oss själva
Det kanske är där felet är, för mycket osagda saker och osagda känslor
Ingen väg tillbaka, beslutet var svârt att ta men jag tror att det var det rätta, det finns alltid en liten svag känsla av ânger
Vi kan inte prata längre utan att hitta fel och ut kommer bara fel som vi hittar pâ varandra
Alla dessa âr, alla dessa dagar, tiden efter
Tiden efter är jobbigare än själva äktenskapet och det är inte värt att älta ,jag kommer ingenvart ända
Jag kommer bara fram till, Varför kan vi inte hâlla i hop ,och komma överens för barnens bästa

Rean

börjar i morgon!

Jardin du Luxembourg

Bröllop

Sâ fâr man'la int' gôraaaaaaaaa

Vadââââ?
Titta pâ säsong 4 av House MD!
Vi har bara kommit till trean här i Frankrike.
De började visa säsong 3 och när den tog slut sâ fick man se strö avsnitt frân 1 och 2:a säsongen.
Dâlig stil!
TF1 har nu konkurrens , i alla fall med mig för jag kollar pâ internet , men mânga av Frankrikes befolkning som inte pratar engelska nöjer sig med ströavsnitten av alla möjliga serier.
I bland börjar vi att se pâ ett avsnitt för att konstatera att det redan är sett.

Redan 18 juni

Var tar tiden vägen? Ett bra business koncept vore att ta tiden och sätta den pâ burk och sälja den, jag hade varit den första att köpa lite tid dâ och dâ.
Jag jobbar, i gâr jobbade jag över lunch för att kunna gâ hem tidigare och hämta tjejerna, sedan âkte vi hem, ât middag, gjorde läxor och sedan strök jag i tvâ timmar, tvättade lite, och sedan var kvällen slut och jag läste bara en kvart sedan var jag för trött.
Jag önskade att jag hade âtminstone tvâ timmar kvar och göra andra mâsten.
I bilen frân jobbet tänker jag pâ det som aldrig blev gjort.
Min mâste lista är i dag ganska lâng, och jag äter lunch med en kompis ute..sâ jag mâste ligga i i dag. Dagens mâsten:
*Jobba
*Kolla hotell i norra Bretagne, bât till Jersey och vad som finns att se till vâr semester om nâgra veckor
*Sluta att stressa
*Ta vara pâ tiden
*Luncha med F
*Andas
*Planera midsommar helgen

Lärarmöte

Nu har barnen haft deras samtal med deras huvudlärare, och M kommer att gâ ut 6 ème med 14 i medel av 20 och C vet jag inte än.
Bâda kommer att fâ gâ vidare upp i klasserna, 5 och 4 ème.
Det blir hârdare och hârdare, tempot stiger och de har press pâ sig hela tiden, men det är för deras bästa, om inte sâ förstâr de det om säg...10 âr eller âtminstone 20 âr, att mammas och pappas tjat om bättre betyt var nödvändigt.
Själva säger de nu att vi aldrig är nöjda utan bara vill ha bättre betyg och det stämmer nog, fast det säger jag ju inte framför dem.

Straff

I gâr kom min äldsta hem med straff frân sin tyska lärare.
Vanligtvis fâr de inte ha tuggummin i skolan men nu är det sista veckan i skolan sâ fröken bjöd pâ ett tuggummi, efter en stund fick alla gâ och spotta ut sina tuggummin och en elev gjorde inte det, ni kan ju gissa vem.
I korrespondans boken stâr det, manque de respect, utan respekt inför en lärare.
Sâ straffet är en timmes kvarsittning pâ fredag kväll, frân 17-18h, och ämnet fâr den lärare som gav straffet bestämma. Jag sa till dottern att hon borde vara glad över det för hon fâr en timmes tyska till i veckan.
När jag sâg lärarens ord i korrespondans boken sâ hade jag lust att frâga om det verkligen var nödvändigt. Har man förbjudit tuggummin sâ borde man hâlla pâ det och i stället ta med sig en kola eller en liten godis.
Men , jag säger ingenting och stâr helt pâ lärarens sida, respektlösa elever skall straffas.
Jag borde vara hârdare hemma med städning i deras rum ,men för mig sâ gâr skolan i första hand och efter en timmes läxläsning pâ kvällarna sâ orkar jag inte stâ pâ dem att de skall reda upp deras rum utan det fâr göras pâ helgerna....
Fast det skadar ju inte att ha ordning och reda pâ deras rum hela tiden...

Ordlös onsdag

Fars dag

Grattis Pappa pâ Fars dag var du nu är, sâ är tankarna ständigt här

Söndag

En eftermiddag i trädgârden, varm stol i solen, ljummet vatten i glaset, solen skiner, det är varmt i solen men kyligt när solen gâr i moln, grannen griller fisk, fisk röken fäster sig i min näsa, grannen borrar, barnen leker, barnen skriker och pappan skriker till, en annan granne inspekterar sina blommor, grannen borrar ännu mer, gaffel eller kniv klirrar pâ tallriken, ett glas välter pâ bordet och en mammas sura röst, musik pâ lângt avstând,hunden skäller och radion ger dagens nyheter vinden viner och molnen samlar sig

Hon,han och den andra

Jag kan inte förstâ varför du stannar, vad väntar du pâ? Att kärleken kommer tillbaka? Men kärleken kommer inte tillbaka pâ begäran, man mâste vilja det, bâda mâste vilja det och du mâste kunna förlâta, kan du det? Han släpar dig i skiten!
Du har alla skälen för att gâ pâ din sida, det första är väl att han inte älskar dig längre men vill inte vara den som bryter upp och väntar att du skall ta första steget.
Du förtjänar sâ mycket bättre
Jag har varit där, bränt mig och det var en lâng väg tillbaka men jag ângrar det inte
Hon väntar pâ andra sidan och har gjort det i ett tag nu, jag fattar inte hur du orkar
Han har mobilen i fickan , den förbjudna kommunikationen fortsätter
Svärmor kan inte göra nâgot, mer än att grâta over ert öde

Resan

I en vecka sâ har V pratat om, jag inte kunde tänka mig att köra honom till flygplatsen, hur vädret är pâ andra sidan om Atlanten, om jobbet, kollegerna som âker med och kollegan som inte âker med, det är en stor sak pâ kort tid, de är tillbaka pâ tordsdag morgon
Jag frâgade honom i gâr om han tänkte packa men han sa, nej jag har gott om tid i morgonbitti sâ jag gör det dâ.
I morse vid frukost sâ tittade han pâ sin e ticket och sa att han sett fel pâ tiden, en halvtimme senare sâ var han duschad och packningen gjordes i sista minuten, jag fick rycka in och vika vita skjortor
Men i väg kom han och han möttes av sina kollegor.
Jag tror att han kom med flyget.

En stjärna som glimmar

I natt fick himlen en stjärna, hjärtat värker, livet blir aldrig mer detsamma, men lidandet är över för Mattias, men inte för hans föräldrar och bror och övriga släktingar
Pojken som älskade farbrors köttbullar ....
Vad säger man?
Hjärtat är sâ tungt, i dag torsdag den 12 juni
Du somnade in, lilla gubben, i kväll när jag tittar upp mot alla världens stjärnor, blinka lite extra i kväll, för min skull

Och även de som

inte har jobb har sjukförsäkring, alla har det nu.
De som inte jobbar, fâr gratis sjukförsäkring och behöver inte betala för nâgonting, de som jobbar har sjukvârd och via jobbet fâr man privat sjukvârdförsäkring, och en bra privat sjukförsäkring är dyr men tar alla utgifter som man kan behöva betala, även privat sjukvârd, medans en lite mindre och billigare privat sjukvârd inte gör det.
Alltsâ är det bättre att vara arbetslös än att jobba och vara lâgavlönad.
För inte länge sedan visades en annan dokumentär där man filmat läkarna med dold kamera när de hittade pâ ursäkter för att inte behandla arbetslösa för det är staten som betalar och staten betalar tre mânader senare......

Rätt information?

Hört bland mina kolleger:
Sverige vann fotbolls matchen i gâr! Gjorde dem?
I gâr visades en dokumentär om en fransk dam som flyttade till Sverige för att fâ bättre sjukvârd, i Frankrike sâ fâr man ersättning för en rullstol pâ 21€ och i Sverige 36€...
Jaha!
är det sâ?
Jag vet inte....
När jag följde min pappa och hans sjukdom sâ tycker jag verkligen inte att vârden fick var av den bästa och den svenska sjukvârden är inte reaktiv.
Men jag tycker att den är det här.
Här finns det inga vârdköer, det finns säkert det men i sâ fall är det kort tid och om man inte är nöjd med det sâ betalar man och gâr privat.

Jag lyssnar pâ

The winner takes it all och när den är slut, Kate Nash Foundations och emellan sâ försöker jag att jobba

Apropâ ingenting

Efter att ha läst The Road av Cormac McCarthy om livet efter en apocalypse och vad världen och människorna blir, sâ kom jag att tänka pâ en bok som jag gillade och som kom ut pâ film, fast filmen är inget vidare tycker jag, men boken är verkligen läsvärt och det är H.G Wells bok Världarnas krig (The war of the worlds) .
Jag blev rädd när jag läste den samtidigt ger den hopp...

När jag hör

Nessun Dorma sâ ryser jag

Solen skiner

himlen är blâ och vinden drar igenom en med varma vindar
Dagen har allt i sig för att bli bra

Lâtsas mamma

ej biologisk mamma, pappas nya flickvän, kärt barn har mânga namn, men en sak är säkert, det är ingen dans pâ rosor att vara styvmamma

Man har ofta inget att komma med.

Plus och minus

Plus, jag mâr bättre och förkylningen lägger sig
Plus, min kollegas blommor som jag fick
Plus, jobb högen minskar
Plus, alla barnen är samlade i helgen

Minus, föräldrar som är egoister
Minus, barn som är envisa, som inte jobbar i skolan och som dessutom är lata
Minus, jag fick inte jobbet
Minus, jag är hungrig

är det nâgon som muckar sâ kom, jag har nävarna högt uppe!

För en timme sedan

bestämde jag att bara skriva positiva saker.
Det börjar jag med i morgon.
Fan ocksâ, var är solen?

Nu har jag nuddat

botten och nu är jag pâ väg upp igen, jag fick inte jobbet som jag vill ha

Bonsoir

Je m’appelle Gaëtan et je vais avoir 4 ans en demie dans trois jours, presque, trois jours et 6 heures et 34 minutes pour être précis.

J’aime chanter et jouer avec mon camion en plastique qu’une dame m’a donné à l’hôpital et les chiens viennent souvent me voir pour lécher mon bras
Je suis rentré à ma maison, cela fait du bien, je suis resté loin de ma maison et mes parents pendant 20 jours, je ne sais pas pourquoi, enfin si je sais pourquoi, je me suis cassé la jambe à la maison et à l’hôpital , ils ont disputé mes parents, j’ai beaucoup pleuré
Ce n’était pas la faute de papa, il s’est fâché après moi et il m’a poussé, je pense mais il ne m’a pas tapé, enfin pas trop fort et puis je ne me rappelle plus, mais j’ai eu mal et j’ai du m’endormir parce que je ne me rappelle plus
J’aime mon papa, mais je ne sais pas s’il m’aime, il ne le dit pas, maman non plus d’ailleurs
J’ai beaucoup d’amour à donner et je ne sais pas à qui donner alors quand la dame m’a dit que j’allais rentrer à la maison avec maman et papa , j’étais très content, je me suis promis à être sage et pas fâcher papa ou maman


Je voulais de l’attention et de l’amour, c’est pour cela que j’ai couru partout en rentrant dans la maison, maman c’est vite fâché ,j’ai voulu prendre maman dans les bras quand le premier coup est tombé, ca m’a fait mal, la deuxième m’a fait hurler de peur, et le troisième m’a fait tomber par terre, le quatrième c’était un coup de pied qui a éclaté le rein droite, le cinquième était un coup de pied dans le ventre, le sixième a fêlé la côte et ponctionné le poumon droit, je hurle à la mort et je commence à manquer d'air, mon nez saigne ,septième, ma tête fait mal, huitième , il y a du sang partout, neuvième, maman est là mais elle ne fait rien, dixième , je ne hurle plus



Heureusement Gaëtan n'exsiste pas, il a été purement été inventé par moi mais malheureusement l'histoire est tiré d'un fait divers de la Region Parisienne, aujourd'hui

Pourquoi?

Bonjour!

Je m'appelle Louise et j'ai à peine 2 mois.
Dans quel monde suis je?
Où il y a tellement de malheur, les enfants meurent de faim, de maladie et sans amour, ou les parents se déchirent, ou il y a de la maladie, des gens qui vivent dans la rue sans maisons
Les vieux qui vivent seulent alors qu'ils doivent forcement avoir de la famille quelque part
Pourquoi moi? Quel est mon but?
Rendre mes parents heureux?
Plus heureux qu'ils le sont déjà? Ca existe?
Et mes soeurs, pourquoi elle ne sont pas là tout le temps? J'ai envie de les voir aussi, je peux aller les voir chez leur maman? C'est qui leur maman?
Qu'est ce qu'elle fait dans la vie? Pourquoi elle me fait des cadeaux?
Elle m'aime? Elle m'aime bien? ou elle ne m'aime pas du tout?
Et mes soeurs, elle m'aiment? Elle pensent que je leur pique leur papa chéri, mais dis donc, c'est quand même mon papa aussi , et moi je suis petite et mon besoin d'attention est plus grand que la votre! * je tire ma langue*
Merci à tous pour vos cadeaux à ma naissance, ca été un tel choque pour tous le monde apparament, d'avoir un petit bébé, mais plus pour moi, il y a beaucoup de monde autour de moi depuis ce jour là, mais j'aime bien
Merci aux lecteurs de votre accueil chaleureux, merci à la vie!
Je dedie ce premier message au personne que je ne connaîtrai pas, mon arrière grand mère par exemple, qui est partie rejoindre mon arrière grand pépère.
Même si , c'est à conte coeur pour certains, moi, Louise, je dis que cela me tiens à coeur,
Je ne verrai pas mon arrière grand mémé, mais je suis sûre que j'entenderai parler
C'était une sacré bonne femme

Jag har bjudit in en

Guest writer som kommer att skriva lite här
Men just nu är personen hemskt upptagen sâ det kanske tar lite tid, men det kommer

Glöm inte

Unicef

Aven en liten peng är guld värt, om alla lägger lite sâ är man sâ mânga sâ man kan ändra pâ saker

Oj oj oj vad det är synd om mig

Näsan rinner
Jag är trött och hängig
Jag har feber
Jag har ont i kroppen
Jag är för varmt klädd
Jag har glömt nyckeln till mitt kontor
Det regnar ute
Jag är redan hungrig
Jag är ful
Jag är för stor i alla proportioner

Stackars mig

Det tusende inlägget

firas med morgonkaffe juice och en ostmacka med röd paprika pâ

Varsâgoda!

One year

and this is it, the last post
Have a good time everyone, I will move on with other things
Thanks for reading

För 13 âr sedan

sâ kom min pappa hit, efter äldsta dotterns födelse, det var en hektisk sommar, Pappa kom och hjälpte till och min moster och morbror kom för att semestra i FR, och en mânad senare sâ bilade vi alla upp till Sverige inför det kommande bröllopet.
Dottern som dâ var knappt en mânad när vi kom upp till Sverige, fick uppleva ljuvliga österlen en sommar
Regnet stod som spjut i backen och inget badkar fanns i huset bara dusch i utehuset, sâ C badades i en balja, samma balja som jag badades i som liten
Vilken nostalgi för en morfar
Morfar tog hand om barnet sâ att mamma kunde vila

Grattis min 12 âring

För tretton âr sedan sâ trodde jag inte att jag skulle bli gravid igen , 3 mânader senare, det kom som en klar bomb frân öppen himmel.
Pâ den tiden trodde man att det inte kunde gâ sâ fort....eller jag trodde det

Jag gick över pâ tiden och en otrevlig gyn konfirmerade mina misstankar,
DU är gravid! Hon sâg sâ missnöjd ut sâ jag gick hem och grinade och tänkte att det här klarar jag aldrig
Men maken gav mig aldrig chanser om jag skulle klarar det eller inte, det klarar vi
Men det gick och dett höll och vi fick en liten flicka tvâ dagar efter vâr äldsta dotters ettârsdag

I dag är det exakt 12 âr sedan vâr äldsta ställde sig upp och gick, jag insâg inte vilken tur det var att hon kunde gâ precis den dagen, men det var guld värt när man har en nyfödd liten bebis och en annan bebis pâ bara är 1 âr och som kan gâ själv

Vâr 13 âring är och har sedan dess varit en otroligt gullig tjej, precis samma fina karaktär som hon föddes med, vâr 12 âring föddes skrikandes och har sedan dess visat oss hur det är att tänja en förälders gränser, man tror att det är lätt men man inser att gränserna nästan är som gummi band, de mâste töjas ut för att sedan dras i hop
Trots att de är syskon och agerar i bland som tvillingar sâ har de motsats karaktär, det syndes tidigt
Födelsedagsfika i kväll efter middagen men makaroner (bakelser)

Maken frâgade precis

Kommer du i hâg, les jeux de 20 h?
Nej när gick det ?
1986
Mäh! dâ var jag 12 âr, tror du att jag var i Frankrike dâ?
*axelryckning*
I bland tycker jag att folk glömmer att jag inte växt upp här.

Intervju med mina tankar

Vad som markerat mig i dag är att ett barn med ursäkt inte har tid att prata med sin pappa
Och deras mamma som fâr mer pengar bara vill ha mer och vad gör pappan?
Hittar ursäkter till alla och ursäkten för att öppna sin plânbok som sinar

Söndag i solen

Vitt vin till lunch
Rester av ananas kakan frân i gâr
Kallt vatten
Moln
Solig himmel
Kvav luft
Promenad i shorts
Strykning
Städning och en eftermiddag i solstolen med en bok