Jag tänker pâ dem som tänker pâ mig och väntar pâ att jag skall ringa upp.
Men jag lider av prat sjuka, jag pratar bara när jag har lust och det beror verkligen pâ vem.
Oftast när Pappa ringde pâ kvällarna sâ hade jag ingen lust att prata, utan jag gick ofta och plockade med luren mot örat och Pappa sa, Stör jag nu, du gör nâgot annat nu, kan du inte prata med mig i 5 minuter.
Det ger mig stora skuldkänslor i dag, varför tog jag inte de där 5 minuterna till att lyssna.
Aucun commentaire:
Enregistrer un commentaire