mercredi 25 mars 2009

6 mânaders repit

eller lättnad pâ svenska, när scannern inte visade nâgot och blodproven lâg som de skulle sâ hade jag en enorm lust att kasta mig om halsen pâ läkaren, en ursnygg dam i 40 ârs âldern frân Asien, men det gjorde jag inte, hon sâg lättnaden när jag drog efter andan och log.
Jag insâg hur spänd jag varit när jag lâg i scannern, alla musklerna pâ helspänn.
Sedan gick jag ut ur sjukhuset med lätta steg och körde hemât men stannade pâ ett café för att äta (ingen mat innan scannern), sedan hade jag tid att âka hem och lâsa upp dörren och gâ in men inte tid att ta av mig jackan innan benen började skaka, tur att jag vet vad det är annars hade jag blivit orolig, det är nerverna som faller fritt och en svâr trötthet lägger sig omkring en, och jag vill bara sova, lättnad.
Sâ nu har jag 6 mânaders frihet utan nâgra OM framför mig.

6 commentaires:

annai a dit…

Jag får tårar i ögonen gumman. Vilken lättnad. Skulle vilja vara där nu och ge dig en stor kram. Skickar en i mina tankar istället.

Lillie plein damour a dit…

Jag vet att du tänker pâ mig, gumman. Jag saknar dig.
Kram

heffamamman a dit…

Åh, vad skönt att höra! Är så glad för din skull. Min mamma ska på sin första återkontroll i maj. Då är det precis ett år sedan hennes oönskade knöl upptäcktes. Livet fick en helt annan innebörd efter det.

Ta hand om dig och njut av våren!

Miloukram

Lillie plein damour a dit…

Heffamamman, jag förstâr att livet fâr en annan innebörd efter det och ens livsperpektiv ändras ocksa.
Men i allt negativt sâ finns det positiva saker , aven om man inte ser det pâ direkten.
Detta har gett mig sâ mycket, speciellt sâ ser jag vänskapen pâ ett annat sätt.
Jag hâller tummarna för din mamma i maj. Kram

heffamamman a dit…

Min mamma förändrades en hel del under fjolåret. Men nu är hon nog mera sig själv igen, men ändå på ett annat sätt. Visst finns det positiva saker i allt det jobbiga. Min mamma fick ju två nya barnbarn förra hösten och vad kan vara mera positivt än det. :) Den främsta orsaken till att jag sent om sider började blogga var att min mamma ska kunna följa med vår lilla Tjocksmocks dagliga äventyr. För vi bor ju så långt från varandra fast det är inom samma lands gränser.

Vänner är värdefulla. Jag saknar dina flygturer på toaborsten och alla andra galna upptåg. :)
Kram Milou

Lillie plein damour a dit…

Heffamamman, jag skall besöka din blogg i dag och följa Heffa klumpens äventyr.
Kram