vendredi 24 avril 2009

Om det hade varit jag sâ hade jag inte orkat

Vad säger man, hur svarar man?
Eller ännu värre, jag fattar inte hur du orkar?

Man har ju inget val !
Ar man diagnoserad svârt sjuk sâ är man, har man förlorat sina föräldrar sâ har man, det är bara att acceptera resa sig upp och gâ vidare, mot nästa smäll.

Jag har läst en blogg om en svârt sjuk tjej, yngre än mig och som fick kommentaren pâ sin blogg!

5 commentaires:

Svensk chekchouka a dit…

ibland är det bra att fundera pâ vad man säger. som om hon hade nât val...

Lillie plein damour a dit…

Ja man tappar andan i bland, men jag har hört det flera gânger, men det är ju inte av elakhet det sägs, men ändâ!
Puss

genomseklerna.blogspot.com a dit…

Jösses, hannn hon inte tänka efter medans hon skrev den kommentaren?

Lillie plein damour a dit…

Dosiss, ja det kan man undra!

Plastfarfar a dit…

Hur går det med din behandling? Själv klarade jag 2-årskontrollen för en liten tid sedan. Jag är inte ute ur skogen —som det heter— ännu, men väl om 3-4 år.

Till dess är varje lyckad kontroll som en födelsedag.