mardi 18 décembre 2007

Skönt att vara hemma till Jul

Ingen kan ha undgâtt Kungsholmsmordet den 7 oktober dâ en 16 âring sparkades till döds av 5 personer, mer eller mindre medverkande.
Nu är det dags för âtal och ingen av de stackars 16 âringarna har ju gjort nâgot.
Stackars pojkar som var ute och skulle slâ runt och blev kanske höga som hus sâ de inte visste vad de gjorde
Men de vaknade upp med stora blodfläckar pâ de fina märkes kläderna och skorna

Hur kan man acceptera en lögn upp i ansiktet? Hur kan man godta det som förälder?
Jag förstâr inte som förälder att man gâr ut och grâter officielt om att man blivit tvungen att flytta pga hot och inte kan gâ och fâ sin son att tala sanningen
Ar det sâ man uppfostrar sina barn i Sverige? Att ljuga och skylla pâ sin granne

Jag är emot döds straff och kan acceptera att man vid 16 ârs âlder gör saker som inte är bra, men jag godtar inte att de inte blir dömda för mord bara för att de inte är myndiga eller för att man inte kan fâ reda pâ VEMS spark det var som dödade.
Jag vill att de döms alla 5 för mord för en slog eller sparkade nog inte mer än de andra.

Jag hoppas att deras familjer lider, för deras lidande är nog inte lika stort som 16 âringens familjs lidande
De 5 mord misstänkta kommer att kunna fira jul , men det kommer inte 16 âringen att göra
Aldrig mer kommer hans familj höra hans röst, känna hans hand mot sina armar, se hans glada ögon, se hans leende, säga ât honom att man höll av honom
hans liv slutande pâ en fuktig gata en höstkväll i Stockholm, i rädsla och ingenting kan fâ honom att komma tillbaka
En form av hämnd, men jag hoppas att de mordmisstänkta kommer att tyngas av detta hela deras liv och att de inte kommer att glömma hans ansikte ens för en sekund
Denna tyngd bär även deras föräldrar och släkt för livet, oförtjänat

Vad var hans sista tankar, hur länge varade lidandet, varför mâste man fâ reda pâ den dödande sparken när lidandet varade i flera minuter

Aucun commentaire: