Alla dessa âr, alla dessa mânader ,alla dessa veckor, alla dessa dagar, alla dessa timmar
Sedan jag tog beslutet, all tid, sâret är djupt och har svârt att läka, men tiden sâ blir det bara mer och mer infekterat
Jag tänker att det borde väl bli bättre med tiden, men sâren gâr djupare och djupare, ingen förbättring, mer och mer fel hittas utan kompromisser,
mâsten
Alla dessa âr,mânader,veckor, dagar,timmar ,minuter och sekunder drar i oss, minnena kommer tillbaka som slag, kunde vi ha gjort nâgot för att rädda oss själva
Det kanske är där felet är, för mycket osagda saker och osagda känslor
Ingen väg tillbaka, beslutet var svârt att ta men jag tror att det var det rätta, det finns alltid en liten svag känsla av ânger
Vi kan inte prata längre utan att hitta fel och ut kommer bara fel som vi hittar pâ varandra
Alla dessa âr, alla dessa dagar, tiden efter
Tiden efter är jobbigare än själva äktenskapet och det är inte värt att älta ,jag kommer ingenvart ända
Jag kommer bara fram till, Varför kan vi inte hâlla i hop ,och komma överens för barnens bästa
3 commentaires:
Det är väl just det att ni mâste ha kontakten för barnens skull. Det mâste vara svârare att komma vidare dâ med sitt nya liv. Kan det vara sâ? Man konfronteras ju hela tiden med sitt förflutna pâ ett pâtagligt sätt. Hursomhelst kan du ju inte ângra nâgonting med de fina barn som du fick tillsammans med honom. Kram.
Jo det kanske är sâ, att vi är tvugna att sitta i samma bât âtminstone i nâgra âr till, säkert livet ut, för barnens bästa.
Och det är det som gör det jobbigt, jag har ett ben kvar i familjen sedan tidigare och ett ben inne i min nya familj.
Det är sâ mycket saker som aldrig blev sagda för jag kan inte prata om det utan att grina och G är sâ självsäker och orkar inte i frâgasätta sig själv.
Nej jag ângrar inte, det är det bästa som hänt mig pâ den tiden.
Att jag äntligen hittade kärleken efter sâ lâng tid själv och att kärleken var sâ självklar och allt bara rullade pâ och min självkänsla växte och mina vuxenpoäng bara trillade in, jag gick frân en tonâring till mamma pâ bara nâgra âr. Jag är tacksam och glad över vad vi âstadkommit men samtidigt sâ är det jobbigt att gâ vidare och lägga det bakom sig, det rivs ständigt upp saker som fâr en att tänka tillbaka.
Kan bara hålla med Dosiss. Eftersom du har fortsatt kontakt med honom på grund av era fantastiska döttrar så kommer du fortsätta att bli påmind om ert liv tillsammans. Det som var det var och du gick ur det äktenskapet många erfarenheter rikare. kram Anna UK
Enregistrer un commentaire