Finns det nâgot bättre

än att sitta ned pâ tâget ( oftast fâr man stâ ) och läsa ut en otroligt bra bok?
I morse läste jag ut, Au sud de la frontière, à l'ouest de soleil.
Jag vet inte riktigt vad jag skall säga, det är en otoligt fint skriven bok, med mycket känslor och kärlek och mer.....
Jag tror att jag blev rörd av alla känslorna , som man oftast inte säger eller lyssnar pâ, hur man som gift gâr och tänker pâ att det här inte var vad man väntade pâ och hur man drömmer om en ljusare framtid och lycka.
Jag tror att jag gillade den för den refleterar det jag gâtt igenom, samtidigt sâ kan man ju inte gâ livet ut och se tillbaka pâ det som varit, om man inte är med den personen som man trodde att man skulle vara sâ beror det pâ nâgot och att kärleken inte var stor nog att slâ sig för.

Jag gillade verkligen den här boken, och jag gillade hans andra bok som jag läste för ett tag sedan, After the dark, ocksâ väldigt välskriven med mycket känslor.

Jag tänkte pâ det i morse att Murakami skriver bra för att han kan sätta ord pâ känslor. En bok som PS I love you var ju mest rosa och full med lätta känslor och utan varför.
Murakamis böcker är fulla med känslor och jag har lust att analysera boken!
Jag kommer att skicka den vidare och hoppas att den som fâr den gillar boken.