lundi 22 juin 2009

Livet kan inte vänta,


Vad säger man , hur tänker man, vad gör man,
när doktorn säger en spridning av sjukdomen och metastaser och att inget bot finns,
Jag sträckläste och frâgorna är mânga, kommer jag att bli frisk?
Givetvis sâ gâr jag alltid att tänker sâ här, och târarna rinner,
när det är en själv sâ är det nog lättare att bära,
men en sak är säkert , livet kan inte vänta

4 commentaires:

Plastfarfar a dit…

Du gav mig skrämselhicka där. Sen insåg jag att det var boken du skrev om. Jag fick höra talas om den när den kom, men har inte läst den. Jag kommer inte att vara lika modig som de tre om min tur kommer.

Mia a dit…

Åh, men nu vet jag vilken bok det är. Jag hittade till hennes blog dagarna innan hon förlorade sin kamp och jag grät floder när jag greps av hennes öde.

KRAM!!

Lillie plein damour a dit…

Ah förlât men om jag skall bli ärlig sâ funderar jag faktiskt pâ OM den dagen kommer, men det gör vi nog alla.
KRAM

Lillie plein damour a dit…

Mia: Ja jag fick nog reda pâ genom samma blogg. Jag sträckläste den till frukost i gâr morse, och sedan ältade jag den hela dagen.