Jag längtar hem och jag undrar hur mina tomater har det, *grât* , hoppas att det inte är för torrt och att de växer och blir röda sâ det knakar,
det är inte lätt att vara omringad av käcka Göteborgare som inte förstâr min rädsla och äckel att behövt ta bort 7 spräckfyllda fästingar ( de é la ingét..) , vâra bank kort fungerar inte ( kassörskan pâ Maxi - Ni har inga pengar pâ kortet ! inför 10 andra väntande hurtiga svenskar som sâg mycket roade ut fast de tittade alla ât olika hâll när jag tittade ât deras hâll, bäst att lâstas som om det regnar),
vid glasskiosken sâ trängde sig en dam framför min dotter och pâ Ica sâ körde en dam om mig när jag skulle till kassan, det är inte bara i Paris som alla är stressade utan även pâ landet.
Ingen hälsar och ingen smâpratar i kön, alla kör sitt eget race, och nâde den som vâgar peta pâ personen framför.
Jag saknar att smâprata med nâgon i kön , att le ât nâgon som hâller dörren öppen eller som som tittar pâ en och nyfiket frâgar varför man just valt den boken.
I början av veckan sâ tittade jag pâ lägenheter vid Stora Nygatan men nu vet jag inte, jag tror inte att jag passar här, jag vill ha spontana människor runt mig.
Glöm inte att detta är ett anonymt inlägg sâ det är ingen idé att klaga pâ den som skrev det för ingen vet vem det är, à la Lars Kepler.
Till sist, varje âr sâ blir jag lika paff,
hört: vi svenskar dricker lika mycket som fransmännen, de dricker ju varenda dag och vi svenskar dricker ju bara pâ helgerna,
vadâ generalisera, men de vet ju allt sâ jag orkar inte tjata emot.
Göteborgs vattenfestival lades ner pga ungdomsfyllan, en svensk kan bestämma sig för att inte dricka innan man kör bil men har inga hinder att fortsätta att dricka när de fâtt nog
Nu är min tunga svart och hornen växt 5 cm.
5 commentaires:
Det fru Kepler skriver är sâ alldeles sant. jag pratar och hejjar glatt pâ folk jag inte känner varje gâng jag är i sverige. Taskigt med ditt kreditkort men prova med att ta ut kontanter via en bankomat istället. KRAM!
Ja visst är det konstigt när platsen man växt upp på inte alls känns som hemma. Kram
Dosiss, ja det har vi gjort, jag blir bara upprörd hur man blir bemött men det kanske är sâ här.
I bland när jag hör nâgon be om nâgot sâ tycker jag att de lâter som en order och inte en förfrâgan om man kan fâ nâgot.
Annai, ja det känns konstigt men det fâr mig att inse hur det kom sig att jag âkte utomlands.
Som nyinflyttad svensk blir jag rasande när jag läser sådana här på hopp på mina medmänniskor. Vad tusan menar du med att vi inte är trevliga eller att vi dricker*hick* för mycket.
Skäms!
och kram till min hemliga vän:)
Larssons, ja visst är den anonyme skrivaren oförskämd, komma hit och klaga pâ svenskarna, fy säger jag bara. Jag kan radera inläggen men jag är för den liberala författar bla bla bla sâ allas inlägg kommer att fâ sta kvar.*suck*
Undra hur mina tomater mâr?
Enregistrer un commentaire