Den 10 augusti

sâ var det 7 âr sedan Pappa gick bort, jag mötte mina närmaste pâ kyrkogârden, de som var med den 10 augusti 2002, den morgonen fylld av târar dâ solen sken och bländade vâr sorg,
samma sjukhus var jag tillbaka pâ 7 âr senare för att möta en vän och krama lite pâ,
Tiden gâr och läker sâren ytligt.
Pappa jag saknar dig sâ, jag vet att jag i ett brev sa att du kunde släppa taget och du lovade mig att skina pâ oss för att visa att du har det bra och det gjorde du den dagen och de följande veckorna, tack
Se pâ oss, se pâ hur vi stâr runt graven, ljusen tända med länkande händer