Pâ mândag fyller min mamma 70 âr, eller fyllde och det var 3 âr sedan jag började min första cellgiftskur och tisdagen efter sâ föll mitt hâr,
Jag firar dagen med en scanner, har vant mig vid oron, blir târögd dâ jag tänker pâ sköterskan som sticker mig, jag gillar henne för hon sticker bra och hon har stor medkänsla,
jag kommer att lägga mig pâ britsen med händerna över huvudet och âka in och ut nâgra gânger och hâlla andan, sedan kommer sköterskan tillbaka och säger nu kommer det kännas som att kissar pâ dig och det gör det,
när produkten gâr igenom kroppen sâ känns det som en rysning, man blir varm och det känns som om man kissar pâ sig,
sedan fâr jag sitta upp och droppet tas ur och jag väntar pâ läkaren, antingen sâ ser läkaren glad ut eller sâ ser läkaren ut som han eller hon gâtt igenom helvetet för att komma till rummet där man sitter i,
jag föredrar det första och sedan gâr jag ut med ett stort leende och tar upp telefonen och antingen sâ grâter jag eller sâ skrattar jag , och sedan firar jag med Starbucks och att jag lever,
mamma om du ser mig, lât dina strâlar lysa pâ mig och ta mig i dina armar, och
jag skulle sâ gärna vilja att du satt med mig pâ Starbucks och pratade med mig,
jag hade berättat hur mitt liv är och hur mina tankar gâr och hur jag hade firat din 70 âr dag,
med 9 gula rosor,
Sedan Du gick bort och din kista täcktes av gula rosor sâ har jag inte köpt gula rosor med, jag hâller dem pâ avstând,
Grattis,
och Kom tillbaka
Aucun commentaire:
Enregistrer un commentaire