Arr efter port a cathen och stickhâlen - 3 ârs födelsedag!!dokumentären om Farah Fawcett och hennes sjukdom, det var en fin dokumentär och alla kan nog identifiera sig själv genom hennes târar och ângest ( kanske inte genom flygplansresorna genom världen, när man har pengar sâ fâr sjukdommen ett annat ansikte, hon fâr svar direkt pâ en scanner medans vi "petit peuple" fâr inte svar direkt)
Men detta att fâ svar direkt kan diskuteras
Jag kände igen mig och jag lipade, det var skönt att vara själv för annars sâ tar jag alltid hänsyn till nâgon annan för att inte skrämma upp personen,
typ, târarna rinner och jag säger, jag har lök i ögat, eller nej jag är inte orolig för min scanner den 2 november jag grâter för att det är höst
Det fâr mig att tänka pâ en kväll för exakt 3 âr sedan dâ jag kom hem och hade fâtt en port a cath insatt och med det följde en bok som heter Ensemble och som berättar om sjukdommen, pâ första sidan stâr det
"Alla frâgar vi oss samma frâga , kommer jag en dag att bli frisk" och mina târar rann och V satt helt handfallen, och sa, du kanske inte borde läsa en sâdan bok nu! Vadâ mars och venus ..
Aucun commentaire:
Enregistrer un commentaire