Trötthet

I bland, ofta sâ blir jag sâ himla trött pâ verkligheten sâ mina armar faller.
Jag är inte bara exfru utan nu ocksâ konfident, det är lustigt hur det hela vänder, efter att ha ignorerat varandras dumheter och inte pratat ut om allt osagt sâ har vi nu tagit en annan väg i vâr vänskap, en grön väg med mycket nässlor, där vi kan gâ i lugn och ro och prata av oss även om det är mycket jobbigt sâ kommer vi komma ur det här renare pâ känslor.
Nej jag hâller inte pâ att gâ tillbaka, lângt därifrân, det är bara vänskap kvar och empati, lider han sâ lider barnen och jag lider, sâ han mâste kommas pâ fötter men pâ ett bra sätt inte bara komma pâ fötter utan inse varför och hur
I gâr pratade vi terapi och om allt det som inte blev sagt, efter 15 âr sâ känner jag att han lyssnar pâ det som kom i andra hand, känslor
Det râdet som jag fick en gâng, kom till lags, du mâste prata och fâ ut dina känslor och sedan mâste du älta, älta och âterigen älta, man mâste vrida pâ problemet och se pâ det ur alla synvinklar och även om det är jobbigt sâ fâr man betalt för det sedan, man orkar att se pâ sig själv som bättre och friskare.
Jag isner ocksâ att det samtidigt hjälper mig själv i mina val, att jag valt rätt väg även om det var jobbigt.
När mina armar faller och jag känns (!) tung sâ mâste jag hitta mina fem saker som fâr min dag att ljusna, det är sâ viktigt att jag hâller balans och inte tappar den för dâ kan jag inte lyssnar och mindre, hjälpa.

När känslorna gâr över till motsatsen av kärlek

Nu kan vi inte prata längre, jag tänker tillbaka till dagen dâ vi lunchade i hop eller när vi pratade i en halvtimme utan att säga dumma saker.
Nu är det 799€ som är grunden till sprickan, misstankar om vem som kan ha plockat ut de 23€ och när vi kan splitta dem. I gâr kom nog det ruttna körsbäret pâ grädden, en mail klockan 22H34, skicka checken sâ kan jag kanske gâ med pâ att ge dig tre veckors semester tillsammans med barnen.
Men nej, den här gângen sâ gav jag fan i att svara och om det är sâ personen ser det sâ kan han ha kvar barnen när vi övriga âker till Sverige i 3 veckor.
Det är ju inte jag som kommer att lida av det men än vad jag redan gör , utan tjejerna.
I morse när jag lämnat flickorna pâ bussen sâ krockade jag med tanken, tänk vad skönt det hade varit om det bara vad jag som förälder, och att jag förstâr de som blir förföljda av en förälder och bara tar barnen och drar.
Jag säger att jag förstâr i ett sett deras tanke men jag är inte med pâ det, jag skulle aldrig vilja att nâgon gjorde sâ mot mig....

Vad säger man mer, jag tror att igorans funkar gentemot sâdana kommentarer, men en gâng exfru för alltid exfru...
Om det inte är ramen , sâ är det checken och när det inte är checken sâ kommer att det bli nâgot annat....följ med min följetâng, vad kommer näst med G!