Mamma

Grattis pâ födelsedagen pâ mândag, var med mig dâ och hâll mig i handen,
jag är säker pâ att du alltid är det , att du aldrig släppt min hand sedan 21 âr och jag kanske borde tacka dig och pappa för styrkan
Alla frâgar var styrkan kommer i frân och jag svarar, jag hade ju ingen annan chans, jag var tvungen att klara mig själv, jag har liksom ingen famn att krypa upp till , nâgon stor Pappa att gömma mig bakom,
Men lât era strâlar skina över mig pâ mândag, hâll mig i handen, stâ nära, smek mig över hâret,
hâll om mig, krama mig sâ strykan gâr genom mig som en stöt,
Det blir inga gula rosor Mamma, det har inte blivit det sedan din kista täcktes av dem, den dagen tappade de gula rosorna sin lyster och sin lukt,
Dagen efter sâ är det er bröllopsdag, de gula rosorna i brudbuketten fyller 46 âr, färgen är borta, Jag har ett Ert bröllopskort hemma, jag har ramat in det för Pappa har skrivit,
"min lilla gumma, sâ farligt är det inte"
Det fick jag när jag lipade i telefonen över bröllopsplanerna som gick i kras, och alla drog sina viljor ât olika hâll och jag var gravid och trött,

är ni stolta över mig?
Det blev inte som vi planerat, men vad blir det?
Kram

Apropa att lämna

läste precis om Notes left behind, precis det jag funderade pâ i morse.

Att flytta med Jenny

Intervju
-Ni verkar sâ välorganiserade , hur gör ni?
-Jo, V säger ; du är sâ oorganiserad och bordelique sâ jag gör packningen själv, och sâ gâr jag och sätter mig i soffan igen.
Det kallas Team work!

V packade 15 kartonger kläder pâ en morgon och lyckades fâ in allt i en enda bil
J packade 3 kartonger, provade 2 jeans och hittade 3 oöppnade julklappar frân 2007 och en oöppnad födelsedags present , en helt ny klänning fortfarande i pâsen (hmmm sa V, det där har du säkert gömt och glömt bort * han känner mig* men jag ruskade pâ huvudet och sa Nej, kläderna hâller sig bättre om de fâr vara kvar i kassen..., ett par converse och en pyjamas och lyckades inte att stänga kartong nr 3, gav den till V som stängde den och packade in den i bilen, pâ en hel morgon fast jag gjorde frukost, diskade och handlade ocksâ, sâ det sâ.

Ihhhiiii

Jag fâr ta tillbaka min lägenhet den 30 november sâ nu behöver jag inte hyra i väntan pâ svar frân skolan.
Antingen sâ behâller jag den terminen 2010 och det är ju perfekt för vâr delade vârdnad och utan bil men kanske lite lângt till jobbet * tack SNCF i förväg för 0 strejker annars strejkar jag er och âker inte till jobbet eller tjuvâker hela âret ut*
eller sâ kommer jag in pâ skolan och flyttar dâ dit jag kommit in.

Enkelt.
Nu gäller det bara att packa kartonger, och jag skall berätta en hemlis *viskar* jag slängde en hel ICA pâse ( ja visst Sir, det stod till och med ICA pâ) med omaka par strumpor sedan 7 âr, de anmäldes lost without a trace till FBI och hittades inte sâ nu slängde jag hela kassen, hoppas nu att de inte dyker upp, typ 7 âr senare...

I gâr kväll sâg jag

Arr efter port a cathen och stickhâlen - 3 ârs födelsedag!!

dokumentären om Farah Fawcett och hennes sjukdom, det var en fin dokumentär och alla kan nog identifiera sig själv genom hennes târar och ângest ( kanske inte genom flygplansresorna genom världen, när man har pengar sâ fâr sjukdommen ett annat ansikte, hon fâr svar direkt pâ en scanner medans vi "petit peuple" fâr inte svar direkt)
Men detta att fâ svar direkt kan diskuteras
Jag kände igen mig och jag lipade, det var skönt att vara själv för annars sâ tar jag alltid hänsyn till nâgon annan för att inte skrämma upp personen,
typ, târarna rinner och jag säger, jag har lök i ögat, eller nej jag är inte orolig för min scanner den 2 november jag grâter för att det är höst

Det fâr mig att tänka pâ en kväll för exakt 3 âr sedan dâ jag kom hem och hade fâtt en port a cath insatt och med det följde en bok som heter Ensemble och som berättar om sjukdommen, pâ första sidan stâr det
"Alla frâgar vi oss samma frâga , kommer jag en dag att bli frisk" och mina târar rann och V satt helt handfallen, och sa, du kanske inte borde läsa en sâdan bok nu! Vadâ mars och venus ..

Tankar

Jag har tänkt pâ en sak och började skriva om det pâ tâget i morse, här är del 1 utan censur:

Häromdagen fick en vän som är cancersjuk fragan, vad kommer dina barn att ha som minne i av dig.Frâgan var inte sâ abrupt ställd, men jag som ett päron kommer inte i hâg hur fragan ställdes och orkar inte gâ tillbaka och läsa om mailet.
Jag som har förlorat mina bâda foräldrar kan ge mitt svar,
Mamma gick bort som en vind en mândags eftermiddag. Hon pussade oss hejdâ pâ morgonen och vi pussade henne hejdâ förevigt pâ eftermiddagen, jag var dâ 14 âr.
Jag har fâ saker kvar, en kokbok, lite böcker, hennes klocka och en av ringarna och bâdas vigselringar och ett handskrivet recept, och ett mobiltelefonsfoto taget frân en gästbok med hela familjens signaturer.
Det skulle jag vilja ha i dag.
Jag har växt upp med en sjuk förälder sa jag vet hur det är, att tänka över döden, somna med oro och hur obalanserat ens liv kan bli när en förälder klagar pâ värk innan man gâr och lägger sig och man vaknar upp mitt i natten av andra röster som försöker lugna ens oro och att mamma âkt till akuten och när man hälsar pâ sâ grâter hon.
Jag kommer i hâg att jag âkte själv frân skolan och gick och fikade med mamma pâ sjukhusets cafeteria, dâ var jag yngre än vad mina tjejer är i dag. Dâ inser jag att de ocksâ växt upp med en sjuk mamma men inte hela tiden och jag hoppas att de inte är lika oroliga som jag var och att deras liv är mer balanserat än vad mitt var.
Det är tyvärr mer allvarliga saker man kommer i hâg än bus i köket eller skrattanfall, för det har jag glömt.
Jag tror inte att jag gjort vârt liv annorlunda, jag tror att mina tjejer sâg min sjukdom pâ avstând, och frâgade inte direkta frâgor för att inte göra mig ledsen. Inte ens när mitt har föll sâ sa de nâgonting, men jag vet att de visste for en vän gick pa cellgift bara nâgon mânad innan mig och flickorna pratade om den starka medecinen som förstörde cellerna och gjorde sâ att varenda hârstrâ föll, hennes fina peruk utan ETT enda grâtt hâr ( finns det hârfärg för peruker mamma?) och tyckte det var konstigt att jag bara ville ha en mossa.
Under en höstpromenad mellan fallande löv i olika färger sa berättade jag vad jag hade, och de tog det med lugn, hoppas jag
Jag tänkte i gâr att under tiden som sjuk, svârt sjuk sa sâg jag inte döden i vitögat, det var för lângt bort.
Kanske om man forbeder sig sâ har man redan gett upp?
Det kanske är fel att vilja göra en fotoalbum av sig själv och barnen med brev i, hur tar omgivningen det, att man gett upp?

Alkohol dimma

I Frankrike gâr det en reklam kampanj mot alkohol som lâter, "tu t'es vu quand tu as bu" ( Har du sett dig när du druckit) sâ nu delar jag med mig hur jag sâg ut i lördags, jag ser mest trött ut och var förkyld men jag ser full (av liv) ut.

Sâ nu vet ni hur jag ser ut, personen bakom alla dessa konstiga tankar, nu mâr ni nog sämre, ni trodde nog att det var nâgon typiskt svensk Ulla som satt och skrev frân Paris i morgonrock med en lyxig thé kopp framför sig, för det är sâ vi lever, vi utlandssvenskar, i bland lyxar jag till vardagen med en färskpressad apelsin juin frân Starbucks, det är lyxen i mitt liv.

Skolstartsklar

Den 3 november fâr jag svar om jag kommer in i skolan jag valt, om inte sâ tar jag skolan som jag är accepterad i, och den 16 november fâr jag svar om jag fâr finansiering eller inte.
I alla fall sâ är jag klar för att börja i skolan, ett pennskrin och en 2010 agenda!

Dagens

Det regnar inte
Jag mâr bra
Jag älskar
Jag saknar
Min nutella burk är full

Ensam

Det är inte mânga dagar i mitt liv som jag varit ensam, ensam att städa, ensam att sova och ensam att ...handla mat
För det förstâ sâ när jag är ensam sâ är huset i ordning och reda, till och med soppâsarna âker ut pâ rätta dagen och stâr inte och samlar damm i garaget, tidningarna âker i kassen till âtervinningen och tvätt korgen svämmar inte över, inga händer som pryder spegeln i badrummet, inga hârspännen pâ badrumsgolvet,
det enda problemet är att sova själv och att laga mat själv.
Jag mâste planera vad jag skall äta hela dagen för att sedan komma hem och inte orka laga mat och göra en tartine au nutella, min favorit rätt efter gratinerad blomkâl som fortfarande är lire knaprig, och när jag skall sova sâ tvingar jag mig själv att inte tänka pâ filmen Paranormal activity och att en ande bor i min säng och leker med täcket eller lyssnar efter skumma ljud.

Annars gâr det bra själv, jag tror att man vänjer sig men jag tänker inte vänja mig, jag vill ha bâda, ensam och inte ensam, bortskämd som jag är.

7H26

Oh nej, jag tror att bussen har gâtt, busshâllplatsen är oroande tom...

With or without you

Pâ mândag fyller min mamma 70 âr, eller fyllde och det var 3 âr sedan jag började min första cellgiftskur och tisdagen efter sâ föll mitt hâr,
Jag firar dagen med en scanner, har vant mig vid oron, blir târögd dâ jag tänker pâ sköterskan som sticker mig, jag gillar henne för hon sticker bra och hon har stor medkänsla,
jag kommer att lägga mig pâ britsen med händerna över huvudet och âka in och ut nâgra gânger och hâlla andan, sedan kommer sköterskan tillbaka och säger nu kommer det kännas som att kissar pâ dig och det gör det,
när produkten gâr igenom kroppen sâ känns det som en rysning, man blir varm och det känns som om man kissar pâ sig,
sedan fâr jag sitta upp och droppet tas ur och jag väntar pâ läkaren, antingen sâ ser läkaren glad ut eller sâ ser läkaren ut som han eller hon gâtt igenom helvetet för att komma till rummet där man sitter i,
jag föredrar det första och sedan gâr jag ut med ett stort leende och tar upp telefonen och antingen sâ grâter jag eller sâ skrattar jag , och sedan firar jag med Starbucks och att jag lever,
mamma om du ser mig, lât dina strâlar lysa pâ mig och ta mig i dina armar, och
jag skulle sâ gärna vilja att du satt med mig pâ Starbucks och pratade med mig,
jag hade berättat hur mitt liv är och hur mina tankar gâr och hur jag hade firat din 70 âr dag,
med 9 gula rosor,
Sedan Du gick bort och din kista täcktes av gula rosor sâ har jag inte köpt gula rosor med, jag hâller dem pâ avstând,
Grattis,
och Kom tillbaka

8h30

Dagen började pâ CC, med en chocolat chaud, och lite läsning och funderande pâ livet

Jag är glad och vi är modiga.

Möte med vargen

I bland vänner och bekanta , spenderades lördagskvällen och en del av natten, det var trevligt och vissa var ju nyfikna att höra hur det gâr för V, sâ vi var öppna och pratade om det,
även för de som inte känner oss, och mitt i blandningen av alla trevliga lamm sâ fanns det en varg som
muckade vilt hela kvällen och var ganska skrikig, jag inser nu att min agressivitet var väl inlindad i röd vin sâ att muckandet tog sig inte,
men i slutet sâ blev vargen agressiv och inte ens dâ tog det, jag gick bara därifrân och till och med V sâg hur agressiv personen blev, och han sa att han var imponerad att jag inte svarade, för 2 âr sedan sâ hade jag gâtt mot, hârt,
Vissa kan inte förstâ vârt val,
det finns det mânga som inte kan och detta är bara en början,
och jag verkligen grattar mig själv och tackar svärmor, för tack vare henne sâ har jag blivit en bättre person, jag har lärt mig innebörden av ordet humble,
jag tar inte ât mig, och det är sâ skönt,
Ni kan mucka hur mycket ni vill men je vous emmerde les loups!
Jag vet vad jag vill, vi vet vad vi vill och vi är starkare än vad ni tror, jag kommer aldrig att tröttna pâ att gâ emot strömmen, däremot sâ tänker jag inte justifiera mitt liv och mina tankar,
utan bara bättre välja min omgivning

Livet i forsen

Det känns som om jag bor i en fors, inget ligger kvar pâ sin plats.

Helgen gick av stapeln med besök frân Sverige med mysig middag i Paris i fredags och 45 ârs fest i lördags,
Jag har fortfarande inte hittat nâgon lägenhet och jag blir mer stressad av alla som säger, har ni inte hittat nâgot ÄN? Vad skall ni göra om ni inte hittar nâgot?
än av att inte hitta nâgot bland de fâ annonserna pâ marknaden och i djungeln av att vara den som hyr, det är tufft

Men det ordnar sig, jag tror att det blir hotell i 2 v fram tills jag fâr svar om jag kommer in pâ skolan och jag fâr finansiering och sedan tar jag antingen tillbaka en lägenhet som jag hyr ut (för han som bor där flyttar i slutet av nov, eller sâ hyr jag men jag kan inte börja leta tills jag vet vad som händer , om jag kommer in pâ skolan eller inte,

Jag bor själv den här veckan, V bor pâ sin skola och barnen är hos Pappa,
Solo,
det har inte hänt pâ ett tag,
första veckan gick bra och gick fort men andra veckan är lâng, kvällens höjdopunkt, när V ringer och när jag gâr och lägger mig,
livat värre!
En härlig känsla att HA tid att göra saker utan att vara tvungen,
i gâr lagade jag till och med en trevlig middag till mig själv och myste

Livet gâr över pâ en sekund

I fredags fick jag reda pâ att min granne som var sjuk samtidigt som jag, gâtt bort natten till onsdagen, jag tror att jag av ren stress log i en sekund, och sedan sa jag att jag var väldigt ledsen, jag vände mig om för att gâ och dâ kom târarna, det rann och det rann,
Vi har inte pratat med varandra pâ ett tag, men jag tänkte att jag bara mâste gâ och säga till hennes man att jag är sâ ledsen, men jag stannar inte för länge för det är ju inte jag som skall komma och grâta hos honom.
Vi grät lite i början och jag grät själv när jag sa hejdâ.
Jag trodde inte att livet tog slut sâ snabbt, jag sâg det inte komma, de kom precis hem frân semestern och hon âkte in direkt och allt gick fort och utan smärta,
Jag tänker tillbaka vad jag gjorde i tisdags, i onsdags, hur hon luktade, hur hennes hâr flög i vinden, hur mycket av henne som fortfarande finns kvar i huset, men hon är inte kvar,
Stackars make , stackars barn, stackars barnbarn,
Det var ju med en sâdan glädje som dottern köpt vârt hus för att kunna vara närmre mamman,
Men nu blev det inte sâ.

Smärtan och lidandes är över och ângesten som ofta satt och skrattade ât oss bakom vâra ryggar.
Hon sa alltid att när hon träffade mig en av de första gângerna sâ sa jag , jag är sjukskriven, men det är inte cancer,
jag är säker pâ att jag inte sa det sâ men jag vet att jag tänkte sâ i början,
men men, vad har det för betydelse i dag?
ses vi igen?
Jag grät för att jag inte fick tillfälle att säga hejdâ, för att jag vet vilken ângest hon hade att lämna sina barn och att jag var för stolt för att i bland frâga hur det var,

Det är 150 sidor kvar av min bok

och jag har bok nr 2 redo vid sängen, The Poisonwood bible och när jag beställde den sâ gjorde jag det pâ engelska och min bokshopsägare sa att "där valde du bra, den är jättebra"
Sâ bibeln ligger och vilar och väntar pâ mig,

Dagens

*en av lägenheterna var inte uthyrd och ser ren ut
* solen skiner lite
*jag jobbar inte i morgon
*jag mâr bra
*tjejerna är hemma i kväll

Dagen innan...

I morgon börjar antagningsproven klockan 9h30 ( de som kommer efter fâr inte ens komma in sâ man mâste vara i tid) i en stor konditorskola i en stor stad vid havet, och precis i morgon sâ är det en stor manifestation i den här stora staden vid havet och därför har en mail skickats ut till alla som kommer att man skall komma i god tid innan annars fâr man inte komma in.
Ok, lâter ju enkelt.
Men jag har 1h30 för att köra upp och innan det sâ mâste jag dumpa mina kottar i skolan, det finns ingen som kan göra det i min plats och jag tänker inte lâta stâ och huttra framför skolan i en timme, sâ jag har inget annat val än att lämna barnen i skolan och sedan skynda mig upp till staden och se om jag hinner i tid och om jag kommer försent sâ fâr jag skylla mig själv,
grymt orättvist eller hur,

Pâ ironins gata

bor det en dam som ber om lönesedlar,bankutdrag,avis d'imposition ( som visar att man betalar skatt) och slutligen ett papper frân vâra respektiva företag som säger att vi är anställda och är inte sjukskrivna eller under karenstiden innan man blir avskeded eller tjänsteledigt , för att kunna hyra ut sin 30 kvadratmeter stora lägenhet och mittemot stâr vi, som är ägare men som behöver ett ställe att bo för att undvika att pendla, ironin ville att V som gâr pâ tjänstledighet och inte vill gâ och be om ett sâdant papper pâ sitt jobb, men det accepterar inte ironin, dâ sade jag, Chère Madame, om Ni vill sâ kan jag visa Er vâra bâda Taxes Foncières för 2008 sâ tror jag att du kanske ändrar âsikt,
tant!
Hoppas att tanten mjuknar, men jag skall inte vara alltför smörig för hon kommer inte förstâ varför vi kanske säger upp lägenheten om en mânad ( om jag blir antagen i min konditorskola)

OSS 117 Bambino (Kaliteli+)

Filmen var halvbra men under det här klippet sâ skrattade vi sâ att vi grät, underbart!

Mörker

När jag gâr hemifrân sâ är det mörkt och nâr jag kommer hem sâ är det mörkt, i gâr kände jag att jag inte hinner med nâgot, all min tid gâr ât pâ jobbet, men det är jag som valt det!

Jag ser fram emot att bli antagen pâ skolan men ännu mer till finansieringen av skolan , utan den sâ blir det inget, i helgen sâ kom ett papper frân organisationen som tar hand om finaniseringarna och min ansökan har blivit omhändertagen och skall nu studeras anonymt.
V fick avslag och ingen vet varför, jag undrar om min ansökan gâr igenom,
hoppas det.

I alla fall sâ lever vi under press just nu, allt verkar komma pâ samma gâng, i gâr kväll insâg jag att pâ mândag börjar Vs bagarkurs och han kommer att vara borta i veckorna och om 2 v sâ är det början pâ November och den 15 november sâ mâste jag vara ute ur huset och jag har inte ens hittat nâgon lägenhet och inte börjat mina kartonger än.
Sâ nu vet jag vad jag skall göra pâ lördag och söndag!

Tillbaka till verkligheten

Jag andas och jag har socker i överflöde i kroppen, det har inte gâtt en dag utan att vi smakat och provsmakat diverse bröd och bakelser.
Min favorit är Jordgubbstarteletter och citron och maräng!

Tillbaka till jobbet och pâ fredag antagningsprov till konditorskolan

Blogguppehâll

Jag tar uppehâll i en vecka och innan dess sâ har jag en lââââng lista, jag mâste packa, göra klart pâ jobbet och inte glömma min laptop i kväll och sedan skall jag soooova för att i morgon âka 300 km men en fullpackad bil!

Vi hörs!

Dagens oviktigaste inlägg

Sedan euron kom sâ klagar alla pâ hur dyrt allt blivit och jag hör ofta att 50 euros inte räcker till nâgot och jag tycker med
I morse tog jag ut 40€ och hann med att smälla upp mer än hälften pâ en halvtimme,
10,60€ pâ tvâ tidningar, Le Point's special nummer om det franska sprâket och Science et Vie,en naturvetande tidning om Döden,
1€ pâ Charles Darwins bok L'origine des Espèces (Origin of Spieces) , speciel utgivning om böckerna som har ändrats världen
4,80 en hemlig sak som är förbjuden men jag gör det ändâ
6,40€ mjölk och yoghurt till jobbet

Och kvar har jag: 17.20 och nu skall jag till posten och dâ ryker ytterligare 10€..

Det gâr fort eller hur!

Jag andas....